torsdag 28 januari 2010

14 doser senare

En liten kort summering av veckan som gått:

Måndag: Dos 4-6 förtärdes, toabesök och jobb
Tisdag: Dos 7-9 förtärdes, toabesök och jobb
Onsdag: Dos 10-12 förtärdes, toabesök och jobb
Torsdag: Dos 13-14 har förtärts, toabesök och jobb och snart bio

Jo då så att eeeeehhh....det har varit en händelserik vecka faktiskt....en av dom bättre....


Över och ut,
Ironiska Rut

söndag 24 januari 2010

Kuren har börjat


För 2 timmar sedan så påbörjade jag min stödkur som ska hjälpa mig att må bättre och bli piggare. Den består av 9 olika preparat och en 10:de anländer nästa vecka. Jag ska sätta i mig en massa piller och dricka örter och pulver 3ggr/dag. Örterna var ingen lek. Fy fan vad dom smakade skit rent ut sagt. Det var mycket hurva varning på dom.
Jag ska alltså sätta i mig per dag:
23 piller
180 droppar av örtextrakt
1-1,8 liter pulverdryck

Onödiga E-ämnen, laktos, rött kött, vetemjöl, kaffe och alkohol hoppar jag över under kurens 8 veckor.

Wish me luck.

Bortslösad

Praktiskt taget hela min lördag passerade utan att jag lyckades genomföra mer än en enda vettig uppgift. Kl 1215 hade jag tid hos min naprapat, som inte bara fixar ryggar, utan även trollar ihop hälsokurer till behövande. Jag är väldigt behövande. Resten av dagen och kvällen låg jag på soffan och led av sviterna från fredagskvällen, som förvisso var riktigt rolig.
Den började med en nästan drunk-and-drove-incident, där jag skulle hämta Jenny på jobbet men utan att tänka mig för knäckte en Tuborg för att fira att veckan var över. Jag kommer på mig själv när jag står med ölen i ena handen och mobilen i andra för att kolla när det är dags att köra. Jag hade vid det laget satt i mig halva ölen. Amatör!

Efter att frugan var hämtad så satte vi i oss några öl och jag en liten drink innan det bar av till Vampire Lounge, där det sades att Stockholms bästa drinkar serverades. Det konstaterade vi ganska snabbt att så var inte fallet men vi fick oss ett par goa skatt där inne i alla fall och en bra romgrund att stå på. Efter det så försökte vi svinga våra lurviga på Underbara Bar men det var dåligt med ben som svingades där så vi åkte vidare till sunkets sunk på Hornsgatan där vi stannade i kanske 45min innan det nalkades McD.
The only night-food-way to go.
Hemkomst 0345

En lördag full av mening…

fredag 22 januari 2010

Det går jävligt bra!


Visst kommer jag att vara jäkligt het i den här pärlan? Beställs i nästa vecka!
Det är lite jobbigt att vara mig just nu.....

torsdag 21 januari 2010

Smärta & ljuspunkt

Även om min kropp i skrivande stund värker av trötthet så känner jag att jag har ett grymt roligt jobb och att det är värt vartenda minut som jag lägger ner på det även dom utanför mina ordenarie timmar. Grymma kolleger har jag också och en bra chef som jag tror börjar hänga med i mina utlägg om diverse oväsentligheter. Idag har jag därimot inte varit så pigg och produktiv som jag borde men jag har varit så jäkla sliten.

Privat har min vecka varit helt waste med noll tid och kraft att göra någonting av betydelse. Tänk om man hade haft ungar att hantera dessutom. Hej och hå på den.
Nu försöker jag samla så pass mycket kraft så att jag kan svira om till privata kläder men det finns en påtaglig risk att jag kommer att sova i kläderna som pryder min kropp för tillfället. Den stora ljuspunkten i mitt liv just nu är att Fredrik ska laga Flygande Jacob till mig, frugan och JS. (jag valde att nämna mig först för jag känner att jag förtjänar det mest för tillfället)
Undrar om Puffen kommer btw...

Dags att stämpla ut, pöss

tisdag 19 januari 2010

En båtresa med klar himmel

Jag har nog för första gången på mycket länge träffat en kille som har väckt min seriösa nyfikenhet samtidigt som större delen av mig skriker att jag inte är redo för någonting som har med seriös kärlek att göra för tillfället. Inte ens lite redo är jag, på något vis men samtidigt så är det lite svårt att inte låta tankarna sväva dit lite nu och då. Det i sig är kanske inte fel, i stort sett alla människor drömmer sig väl iväg på olika sätt men det är ju när tankaran skingras och verkligheten knackar på igen som det känns tungt. Har inte bestämt mig om den där verlighetschocken är värd drömresan än.

Under en länge tid så har det inte funnits ett enda kill-moln på min himmel utan det har varit klar sikt hela vägen och jag har mått sjukt bra av det. Jag har kunnat sola mig i min egen glans och har hunnit jobba fram en fin färg av självtrivsel, självförtroende och ett inre lugn.

Jag har funderat dom senaste dagarna på om jag ska ta för mig lite när det gäller mitt span men min känsla, som även förstärks nu när jag skriver detta, är att jag är nog inte redo att låta någon "rock my boat" riktigt än. Jag gillar min tid med mig själv och dessutom så står inte jag nog inte tillräckligt stabilt i min båt i nuläget. Det bli kanske en testsegling framåt våren igen

Härmed ror jag åt andra hållet.

Kram på er

p.s hur vet man var gränsen går för att vara efterhängsen och kämpa för någon? Bara så att jag vet när det är dags att hissa segel igen d.s

tisdag 12 januari 2010

Ett tack & en litet, litet bryt

Jag vill börja med att (med risk för att låta läbbigt smörig) tacka alla mina helt oslagbara vänner för att ni finns för mig och i mitt liv. Min födelsedag blev så bra som man kan önska sig och inte för att tala om festen helgen efter. Inga skandaler trots mängden alkohol men det var kanske lika bra det. Pöss på er alla

Nu till något helt annat. Jag skickade ett sms till en kille idag och frågade om han hade lust att hitta på något i veckan. Jag kände med hela mig att jag skulle ställt frågan via telefon eller irl men som vanligt så ignorerade jag samtliga instinkter och skickade det där sms:et i alla fall och vad händer?
Jo, det ska jag svara på. Ingeting händer! Inte i min telefon åtminstone men i mitt huvud och känsloliv är det fullt ös. Jag menar inte att man likväl kan få ett nej via telefon eller irl men då får man i alla fall ett svar på en gång så man slipper att gå och vänta och fundera och spekulera och fundera lite till. För det är ju så vi funkar, varje gång vi gör dumheter som detta. Sms suger och vårt beroende av sms suger. Vår inställning till att sms är ett bra sätt att kommunicera på i alla lägen suger den också.

Jag ska gå och planera min morgondag som ska bli en bra dag utan några tankar på det motsatta könet (undrar om jag trodde på den själv)

Kram å gonatt

måndag 4 januari 2010

Grattis till mig!

Idag har jag namnsdag och om min farmor hade levt så hade hon och jag kunnat fira ihop. Undar hur många det är i min ålder som heter Rut...
Jag ska iaf fira med att dricka lite julmust och fortsätta att jobba.

Peace out.

Förnekelse efter åtgärd

Hur kommer det sig att om man skäms för något och man sen kanske åtgärdar det i efterhand ex städar upp, byter kläder eller sminkar över finnen som den heta killen i kassan fick se, så känns det genast bättre. Skammen lägger sig på en gång. Man lurar sig själv liksom.

Exempel: Nu i helgen så blev det en spontanfylla kl 2315. Då blev det lite hetsigt med allt piffande och puffande och drickande för att sen kasta oss in i en taxi för att rock loss på stan. So far, so good.
Vi drack på och dansade loss under nattens gång utan några större pinsamheter.
Den pinsamma delen kom när vi helt plötsligt fick för oss att bjuda in 2 herrar(lammkött) kl 0400 och lägenheten ser ut som ett fall för "Rent hus" Jag hade städat en del under dagen men inte hunnit med badrummet, mitt rum eller släpat upp alla kartonger med bl.a. julpynt på vinden och sen hade vi snuskat ner köket efter hetsdrickandet tidigare på kvällen. Dessutom så är jag mitt uppe i ett kollage som jag så lämpligt hade spridit ut över halva vardagsrumsgolvet. Badrummet var ingen lek och vår belysning sparar inget till fantasin om man säger så. Jag tror att min mosters hundgård är renare.

Skammen inbefann sig ganska exakt i samma stund som vi klev innanför dörren och höll i sig fram tills att den jag städade badrummet dagen efter. Snacka om total förnekelse. Så jobbar jag hela tiden. Förnekelse genom åtgärd.
Nu ska jag gå och städa det sista så att förnekelsen kan bli fulländad.

Kram

fredag 1 januari 2010

Perspektiv

2010 är här och det kunde inte kännas mycket bättre. Jag har hela kvällen framför mig och sen ytterligare 2 lediga dagar till att göra precis vad som faller mig in.

Jag vaknade filmsugen och så det var ju inget annat att göra än att stilla det med en rulle. Det blev en i perspektivets anda. "Hotel Rwanda". Ja, tårarna rann halvvägs in i filmen och perspekivet kom som ett brev på posten.

Det är väl ingen som har missat att perspektiv är något som betyder en hel del för mig, speciellt eftersom jag har tatuerat in det på handleden. Jag har 4 filmer som sätter mig på plats när bortskämdheten och gnälligheten försöker ta över.

"The Pianist"
"Schindler´s List"
"Shooting dogs"
"Hotel Rwanda"

Dom två förstnämnda handlar om förintelsen och dom två sistnämnda handlar om folkmorden i Rwanda 1994.

Under 2009 jobbade jag med att försöka sätta mycket av det jag möter i perspektiv och det kommer jag fortsätta att göra under 2010. Det får mig att må väldigt bra och uppskatta det som verkligen är viktigt.

Nu ska jag sluta vara så djup och knalla ner till Maxi och shoppa lite inför lite fredagsmys.

Klapp å Köss