torsdag 31 december 2009
2009
I slutet på 2008 stod jag inför en ny utmaning i form av en nyöppning av en restaurang i en ny stad. Jag var nervös, förväntansfull och framför allt taggad till tusen.
Vad jag inte var beredd på var att under samma veva så skulle min dåvarande kärlek svika mig på ett sätt som jag aldrig hade förväntat mig. Nu i efterhand så gjorde hans handlingar det kanske lite lättare att släppa taget om honom, för slutet för oss var oundvikligt. Ilskan hjälpte mig att släppa taget.
Jobbet, den nya staden och mina vänner hjälpte mig att gå vidare läskigt snabbt.
Ny härlig lya införskaffades i Nacka med min älskade vän Jenny. Efter hennes hemkomst från Thailand efter nyåret så avlöstes samtalen, skratten, spontan fyllorna och vandringarna på dödsstigar varandra. Uttrycken som har skapats behöver snart en egen bok.
Ett blött och fotograferande konvent i Tallinn på vårkanten.
Sommaren kom och vi hade en helt oförglömlig midsommarhelg med kollektivet i Skåne och därefter bar det av till Peace and Love. Chris Cornell, I love you!
2 Oktober började jag på mitt nya jobb på HK. Helt galet glad är jag över det. Jag har 2 nya tatueringar på plats. Julen 2009 var också första julen på 4 år som jag firade med mina föräldrar. Mysigt värre trots magsjukan.
I skivande stund har jag 4,5 dagar kvar av mitt andra decennium och innan mitt tredje börjar. Känns riktigt bra faktiskt (efter att jag har ältat det i typ 4år redan)
För att summera lite snabbt så har 2009 varit ett helt otroligt bra år med mycket skratt och många lärdomar. 2010 kommer att bli minst lika bra. Jag avlutar med några bilder som påminner mig om året.
Vad jag inte var beredd på var att under samma veva så skulle min dåvarande kärlek svika mig på ett sätt som jag aldrig hade förväntat mig. Nu i efterhand så gjorde hans handlingar det kanske lite lättare att släppa taget om honom, för slutet för oss var oundvikligt. Ilskan hjälpte mig att släppa taget.
Jobbet, den nya staden och mina vänner hjälpte mig att gå vidare läskigt snabbt.
Ny härlig lya införskaffades i Nacka med min älskade vän Jenny. Efter hennes hemkomst från Thailand efter nyåret så avlöstes samtalen, skratten, spontan fyllorna och vandringarna på dödsstigar varandra. Uttrycken som har skapats behöver snart en egen bok.
Ett blött och fotograferande konvent i Tallinn på vårkanten.
Sommaren kom och vi hade en helt oförglömlig midsommarhelg med kollektivet i Skåne och därefter bar det av till Peace and Love. Chris Cornell, I love you!
2 Oktober började jag på mitt nya jobb på HK. Helt galet glad är jag över det. Jag har 2 nya tatueringar på plats. Julen 2009 var också första julen på 4 år som jag firade med mina föräldrar. Mysigt värre trots magsjukan.
I skivande stund har jag 4,5 dagar kvar av mitt andra decennium och innan mitt tredje börjar. Känns riktigt bra faktiskt (efter att jag har ältat det i typ 4år redan)
För att summera lite snabbt så har 2009 varit ett helt otroligt bra år med mycket skratt och många lärdomar. 2010 kommer att bli minst lika bra. Jag avlutar med några bilder som påminner mig om året.
måndag 21 december 2009
Fredagen den 19 December 2009
Det hela började för ett par veckor sedan när jag och frugan satt och pratade om att vi skulle gå på var sin date under 2010. En riktig date. En date där man har bestämt innan att man ska träffas och hyfsat nyktert iaf och i samma veva så hade Jenny identifierat vår nya partypolare som känner allt och alla i stan. Vem ska vi inte hänga med om inte med honom? Så Jenny tog ett snack med honom och vi kom fram till att singeltjejer från vår sida skulle möta singelkillar från hans sida och så skulle vi leva lyckliga i alla våra dagar…
Den drömmen tog oss till Helenelund strax efter 22 den 18 december 2009. Förväntansfulla och intet ont anande så möter vi upp OF ska ta oss in i paradiset för oss singel tjejer. Vi kanske skulle ha anat att allt inte stod rätt till när först nyckeln till porten inte funkade och att hissdörren inte ville öppna sig när vi skulle av. Någon ville nog varna oss men vi hade ju ett mål, så vi valde att kliva över tröskeln och rakt in i 90-talet.
Terrakotta färgade tapeter, hemmagjorda discolampor, anabola pumpade killar och den klassiska juckapalmen var några av de nostalgiska detaljer som kvällen bjöd på. Jag insåg då att det fanns en anledning till att jag inte har så många minnen från den tiden, jag måste förträngt allt.
När vi fick nog av 90-talets intryck tog oss en taxi in till stan där vi gled in på lammköttens och bratsens mekka, Ambassadeur, vars vodka lime smakade sämre än Perras restade hembrända från Höör. Sjukt bra musik dock och helt galet snygga killar (way out of my league)
Kvällen slutade tyvärr lite abrupt efter ett missförstånd runt ett tuggummipaket men jag lyckades iaf mysa lite under kvällen och scorade, inte mindre än 2, telefonnummer från taxi-chaffisen (charmigt va?). En kurd och en bi-kurd…ingen kommentar på den.
Jag ska kanske vara nöjd trots att det inte var jag i hushållet som fick jamma…
Summa summarum: Galet rolig kväll:)
Den drömmen tog oss till Helenelund strax efter 22 den 18 december 2009. Förväntansfulla och intet ont anande så möter vi upp OF ska ta oss in i paradiset för oss singel tjejer. Vi kanske skulle ha anat att allt inte stod rätt till när först nyckeln till porten inte funkade och att hissdörren inte ville öppna sig när vi skulle av. Någon ville nog varna oss men vi hade ju ett mål, så vi valde att kliva över tröskeln och rakt in i 90-talet.
Terrakotta färgade tapeter, hemmagjorda discolampor, anabola pumpade killar och den klassiska juckapalmen var några av de nostalgiska detaljer som kvällen bjöd på. Jag insåg då att det fanns en anledning till att jag inte har så många minnen från den tiden, jag måste förträngt allt.
När vi fick nog av 90-talets intryck tog oss en taxi in till stan där vi gled in på lammköttens och bratsens mekka, Ambassadeur, vars vodka lime smakade sämre än Perras restade hembrända från Höör. Sjukt bra musik dock och helt galet snygga killar (way out of my league)
Kvällen slutade tyvärr lite abrupt efter ett missförstånd runt ett tuggummipaket men jag lyckades iaf mysa lite under kvällen och scorade, inte mindre än 2, telefonnummer från taxi-chaffisen (charmigt va?). En kurd och en bi-kurd…ingen kommentar på den.
Jag ska kanske vara nöjd trots att det inte var jag i hushållet som fick jamma…
Summa summarum: Galet rolig kväll:)
söndag 13 december 2009
Frågor
Jag befinner mig vid Sorrödsjön, strax utanför byn Ljungbyhed och jag har precis läst en artikel om Tiger Woods otrohet där svaret på frågan varför han var otrogen var: "För att han kan"
Detta leder mig då till frågan: Är det så det är? Är det därför vi håller på som vi gör? Sårar våra respektive, våra barn och bryter upp höger till vänster. Det bråkas, dramatiseras, smutskastas och ställs till. Otohet gör lika ont idag som det gjorde igår och ändå "otrogas" det som aldrig förr och vi gör detta mot varandra bara för att vi kan??
Jag förstår inte riktigt eller rättare sagt, jag förstår inte alls.
Behöver vi sänka våra förväntningar på våra förhållanden? Är trohet inget man kan räkna med längre? Är det så att vi ska skriva om reglerna helt och hållet kanske? Jag vet inte men vad jag vet är att jag inte har lust att dela min eventuella framtida partner med någon annan kvinna eller man för den delen. Dessutom är jag inte själv intresserad att ha mer än en karl att hålla reda på, det räcker gott och väl.
Att en människa kan ta ett snesteg livet, av olika anledningar, har jag full förståelse för men när det sätts i system då är vi inne på helt andra banor.
Dom flesta av oss är för att ligga. Det är ju knappast en hemlighet att det är en trevlig tillställning och en nödvändighet i viss mån men hur kan vi låta det styra våra liv och tankar till den grad att den splittrar förhållanden, familjer och i vissa fall liv? Hur kan vi tycka att det är värt det?
Lika oförstående som när jag började skriva inlägget, ska jag nu gå och ta en välbehövd dusch och fundera vidare
Over and out
Detta leder mig då till frågan: Är det så det är? Är det därför vi håller på som vi gör? Sårar våra respektive, våra barn och bryter upp höger till vänster. Det bråkas, dramatiseras, smutskastas och ställs till. Otohet gör lika ont idag som det gjorde igår och ändå "otrogas" det som aldrig förr och vi gör detta mot varandra bara för att vi kan??
Jag förstår inte riktigt eller rättare sagt, jag förstår inte alls.
Behöver vi sänka våra förväntningar på våra förhållanden? Är trohet inget man kan räkna med längre? Är det så att vi ska skriva om reglerna helt och hållet kanske? Jag vet inte men vad jag vet är att jag inte har lust att dela min eventuella framtida partner med någon annan kvinna eller man för den delen. Dessutom är jag inte själv intresserad att ha mer än en karl att hålla reda på, det räcker gott och väl.
Att en människa kan ta ett snesteg livet, av olika anledningar, har jag full förståelse för men när det sätts i system då är vi inne på helt andra banor.
Dom flesta av oss är för att ligga. Det är ju knappast en hemlighet att det är en trevlig tillställning och en nödvändighet i viss mån men hur kan vi låta det styra våra liv och tankar till den grad att den splittrar förhållanden, familjer och i vissa fall liv? Hur kan vi tycka att det är värt det?
Lika oförstående som när jag började skriva inlägget, ska jag nu gå och ta en välbehövd dusch och fundera vidare
Over and out
söndag 22 november 2009
En vanlig söndag på Diligensvägen….
Det är kö vid betalningsautomaten och lite allmän hets för att hitta en parkeringsplats vid denna välbesökta gata. Var kan man stå utan att få böter? Är det någon som faktiskt vet och kan svara på det och tillhör verkligen den mörka vanen polisen?
Det släpas på blommor, presenter, mat och ungar samtidigt som vattenpölarna och dom halvruttna lövhögarna måste pareras. Inte lätt ens innan man tog på sig finskorna.
Pk:n har kilar förbi i vanlig ordning men jag kände inte riktigt igen henne. Hon hade inte samma energi och bestämdhet i sina steg och hon gick inte ens nära myntretursfacket eller tog en snokrunda bakom containrarna. Svininfluensan??
Vår magdansande och vattenpipsrökande granne tvättar för 5:e gången denna veckan och var har egentligen Paris andra hund tagit vägen?
Tingeling skäller som alltid när man sätter nyckeln i dörren och Owe strussar runt på gården för att följa upp föreningens uppförande och kollar en extra gång att utemöblerna är helt täckta så att inte snön och regnet kommer åt dom. Vi har ju faktiskt en massa annat som vi måste lägga föreningens pengar på, än schyssta nya utemöbler som inte är från 70-talet.
T.ex. jätteful, gul färg till pelare och hissdörrar. Elräkningar för all ström som går åt för att lysa upp våra trappuppgångar med full belysning alla dygnets timmar mån-sön och inte minst för all alkohol som ska sänkas efter bostadsföreningens möten.
Ja allt är precis som vanligt och det känns ganska bra faktiskt. Nu ska jag, som vanligt, logga in på fejjan och kolla Aftonbladet.
Det släpas på blommor, presenter, mat och ungar samtidigt som vattenpölarna och dom halvruttna lövhögarna måste pareras. Inte lätt ens innan man tog på sig finskorna.
Pk:n har kilar förbi i vanlig ordning men jag kände inte riktigt igen henne. Hon hade inte samma energi och bestämdhet i sina steg och hon gick inte ens nära myntretursfacket eller tog en snokrunda bakom containrarna. Svininfluensan??
Vår magdansande och vattenpipsrökande granne tvättar för 5:e gången denna veckan och var har egentligen Paris andra hund tagit vägen?
Tingeling skäller som alltid när man sätter nyckeln i dörren och Owe strussar runt på gården för att följa upp föreningens uppförande och kollar en extra gång att utemöblerna är helt täckta så att inte snön och regnet kommer åt dom. Vi har ju faktiskt en massa annat som vi måste lägga föreningens pengar på, än schyssta nya utemöbler som inte är från 70-talet.
T.ex. jätteful, gul färg till pelare och hissdörrar. Elräkningar för all ström som går åt för att lysa upp våra trappuppgångar med full belysning alla dygnets timmar mån-sön och inte minst för all alkohol som ska sänkas efter bostadsföreningens möten.
Ja allt är precis som vanligt och det känns ganska bra faktiskt. Nu ska jag, som vanligt, logga in på fejjan och kolla Aftonbladet.
måndag 9 november 2009
EC-kurs
Imorgon ska jag hålla i en del av utrustningskursen för första gången.
Equipment Curse=EC. Har under dagen stått i en tom sal, dunkern som den kallas pga avsaknaden av fönster, och pratat högt för mig själv. Kändes sjukt konstigt och jag väntade på att dörren skulle slås upp och att jag skulle bli hämtad av någon form av vårdpersonal. Vilket jag egentligen borde oroa mig för varje dag eftersom jag i stort sett dagligen pratar högt med mig själv och ibland så glömmer jag att jag är bland folk. Inte helt snyggt alla gånger. Min far är likadan.
I ca 10 min är scenen min(vilket är löjligt lite) men jag är lite nervös faktiskt. Inte för att jag ska stå framför folk men att jag ska staka mig och komma av mig. Att framstå som allmänt okunnig och oproffsig är väl inget jag längtar efter direkt. Man kanske ska ta sig en liten hutt innan eller en valium?
(får vänta med sådana hjälpmedel tills efter min provanställning har gått ut)
Drömde om ismaskiner och utrustning halva natten, pax inte på det inatt.
Dags att plugga kylsystem och vattenflöden.
Kram
Equipment Curse=EC. Har under dagen stått i en tom sal, dunkern som den kallas pga avsaknaden av fönster, och pratat högt för mig själv. Kändes sjukt konstigt och jag väntade på att dörren skulle slås upp och att jag skulle bli hämtad av någon form av vårdpersonal. Vilket jag egentligen borde oroa mig för varje dag eftersom jag i stort sett dagligen pratar högt med mig själv och ibland så glömmer jag att jag är bland folk. Inte helt snyggt alla gånger. Min far är likadan.
I ca 10 min är scenen min(vilket är löjligt lite) men jag är lite nervös faktiskt. Inte för att jag ska stå framför folk men att jag ska staka mig och komma av mig. Att framstå som allmänt okunnig och oproffsig är väl inget jag längtar efter direkt. Man kanske ska ta sig en liten hutt innan eller en valium?
(får vänta med sådana hjälpmedel tills efter min provanställning har gått ut)
Drömde om ismaskiner och utrustning halva natten, pax inte på det inatt.
Dags att plugga kylsystem och vattenflöden.
Kram
fredag 6 november 2009
Ett sista gnäll...
För några dagar sedan fann jag mig i en kort diskussion gällande aktivister eller framför allt Greenpeace. Jag stöttar Greenpeace och är för aktivister överlag, dock inte alla grupper och definitivt inte alla deras val och handlingar.
Jag förstår inte alltid deras syfte eller tankar och inte heller alltid vad det är dom vill uppnå eller hur dom kom fram till just den aktiviteten ska bidra till ytterligare steg mot det gemensamma målet. Kan inte heller påstå att jag så påläst på så många aktivistgrupper och deras organisationer. Man kan säga vad man vill men dessa människor gör i alla fall något.
Någon gång i slutet på denna korta diskussion så höll jag på att explodera så jag var tvungen att gå och göra något annat. Jag hade bara lust att lappa till hela min omgivning och inte minst mig själv. Av i stort sett en enda anledning.
Jag har haft och har under en lång tid så förbannad ångest över att jag ger så pinsamt lite till samhället jag bor i och till jorden jag bor på.
Den ångesten är så stark att jag faktiskt mår fysiskt illa.
Miljömässigt så bidrar jag exempelvis med, på sin höjd, att panta burkar och snåla på tvättmedlet. Samhällsmässigt så stoppar jag en och annan krona i slumpvisa bössor och står på höger sida i rulltrappor och där tar listan i princip slut.
Jag tycker att aktivister är beundransvärda av den anledningen att dom verkligen slåss för det dom tror på. Jag sitter på min häck och har en drös åsikter om det mesta, gnäller och klagar över att saker och ting inte fungerar och ger gärna förslag på hur dom borde fungera istället. Inte fan gör jag någonting mer än att möjligtvis byter kanal på min 42-tums tv om ämnet på kanalen råkar föda min ångest och lägger på förträngningslocket. Det är jag däremot fett bra på, att förtränga saker som jag tycker är jobbiga och obekväma. Förträngning har engagerat mig sedan medvetenheten kom knackandes på dörren för x antal år sedan.
Jag är så jäkla bortskämd, bekväm och lat och det går inte en dag utan att jag tänker på det men det går många dagar utan att jag gör någonting åt det. Kanske är det så att jag inte skäms tillräckligt?
Det räcker nu. Jag orkar eller vill inte höra mer gnäll, dömande och bortskämda åsikter från någon inkl mig själv. How fucking hard can it be?
En liten medvetenhetsfilm följer…
Jag förstår inte alltid deras syfte eller tankar och inte heller alltid vad det är dom vill uppnå eller hur dom kom fram till just den aktiviteten ska bidra till ytterligare steg mot det gemensamma målet. Kan inte heller påstå att jag så påläst på så många aktivistgrupper och deras organisationer. Man kan säga vad man vill men dessa människor gör i alla fall något.
Någon gång i slutet på denna korta diskussion så höll jag på att explodera så jag var tvungen att gå och göra något annat. Jag hade bara lust att lappa till hela min omgivning och inte minst mig själv. Av i stort sett en enda anledning.
Jag har haft och har under en lång tid så förbannad ångest över att jag ger så pinsamt lite till samhället jag bor i och till jorden jag bor på.
Den ångesten är så stark att jag faktiskt mår fysiskt illa.
Miljömässigt så bidrar jag exempelvis med, på sin höjd, att panta burkar och snåla på tvättmedlet. Samhällsmässigt så stoppar jag en och annan krona i slumpvisa bössor och står på höger sida i rulltrappor och där tar listan i princip slut.
Jag tycker att aktivister är beundransvärda av den anledningen att dom verkligen slåss för det dom tror på. Jag sitter på min häck och har en drös åsikter om det mesta, gnäller och klagar över att saker och ting inte fungerar och ger gärna förslag på hur dom borde fungera istället. Inte fan gör jag någonting mer än att möjligtvis byter kanal på min 42-tums tv om ämnet på kanalen råkar föda min ångest och lägger på förträngningslocket. Det är jag däremot fett bra på, att förtränga saker som jag tycker är jobbiga och obekväma. Förträngning har engagerat mig sedan medvetenheten kom knackandes på dörren för x antal år sedan.
Jag är så jäkla bortskämd, bekväm och lat och det går inte en dag utan att jag tänker på det men det går många dagar utan att jag gör någonting åt det. Kanske är det så att jag inte skäms tillräckligt?
Det räcker nu. Jag orkar eller vill inte höra mer gnäll, dömande och bortskämda åsikter från någon inkl mig själv. How fucking hard can it be?
En liten medvetenhetsfilm följer…
tisdag 3 november 2009
Lajvar...
eller skjuter från höften. Det är precis vad jag gör just nu på och med mitt jobb. Men dagarna börjar ändå fyllas upp rätt så bra med uppgifter, tillskillnad från förra veckan, men om jag prioriterar rätt och lägger upp det som man ska och bör, det har jag ingen aning om så det återstår väl och se.
Drar till Norrköping och Nyköping för att ta lite bilder och mäta lite.
Take care
Drar till Norrköping och Nyköping för att ta lite bilder och mäta lite.
Take care
lördag 24 oktober 2009
Testa dig
Har du någon gång gjort dig skyldig till ett eller flera av nedan nämda påståenden under samma 24-timmars period?
-Inte grunda på rätt sätt eller överhvudtaget
-Börja med sprit innan maten ens har närmat sig bordet
-Blanda alkoholsorter hej vilt under kvällen
-Försöka hänga med i samma takt som väl härdade män
-Shots efter klockan 2359
-Skippa nattamaten
-Inte hälla i sig alkoholfri vätska innan sänggåendet
-Inbilla sig att 4 timmar är tillräcklig för att nyktra till inför kommande jobbdag
Om du har svarat ja på 1 påstående så är du en amatör light. Även solen har fläckar så att säga. Keep up the drinking.
Om du har svarat ja på 2-4 påståenden så är du en amatör på riktigt. Du kanske ska tänka på att sluta dricka helt och hållet.
Om du har svarat ja på 5 eller fler av påståenden så är du amatörernas kung/drottning. Du är en så stor amatör att du inte borde få gå fritt på landets gator eller ens ha rösträtt.
I torsdags så kröntes jag till drottning...8 av 8. Bra jobbat Hanna. Verkligen.
Några andra kända kungar och drottningar: Bengt Frithiofsson, Ivan Ukhov, Jenny Lundén, David Hasselhoff och kungen nummer ett John Doe. Videon förklarar allt...
-Inte grunda på rätt sätt eller överhvudtaget
-Börja med sprit innan maten ens har närmat sig bordet
-Blanda alkoholsorter hej vilt under kvällen
-Försöka hänga med i samma takt som väl härdade män
-Shots efter klockan 2359
-Skippa nattamaten
-Inte hälla i sig alkoholfri vätska innan sänggåendet
-Inbilla sig att 4 timmar är tillräcklig för att nyktra till inför kommande jobbdag
Om du har svarat ja på 1 påstående så är du en amatör light. Även solen har fläckar så att säga. Keep up the drinking.
Om du har svarat ja på 2-4 påståenden så är du en amatör på riktigt. Du kanske ska tänka på att sluta dricka helt och hållet.
Om du har svarat ja på 5 eller fler av påståenden så är du amatörernas kung/drottning. Du är en så stor amatör att du inte borde få gå fritt på landets gator eller ens ha rösträtt.
I torsdags så kröntes jag till drottning...8 av 8. Bra jobbat Hanna. Verkligen.
Några andra kända kungar och drottningar: Bengt Frithiofsson, Ivan Ukhov, Jenny Lundén, David Hasselhoff och kungen nummer ett John Doe. Videon förklarar allt...
tisdag 20 oktober 2009
Fixeringen med stort F
Jag är sjukligt fixerad av åldrar på folk. Framför allt min egen. Varje dag lyckas jag väva in något om min egen ålder i något samtal under dagen på något vis och jag menar verkligen varje dag.
För några år sedan så började jag med vanan att sluta fred med olika fixeringar och orosmoment och dom flesta har jag lyckats skriva avtal med men det finns några envisa jävlar kvar. Där ibland åldersfixeringen.
Jag kan inte heller slänga levande växter (får ont i magen), låta bli att bli stressad av att toasitsen inte är nerfälld (det läcker ut mycket energi där), jag måste konstant försöka lösa alla andras problem (även om dom inte har bett mig om det) och jag håller hårt och krampaktigt i allt vad principer heter (jag är en principfitta ut i fingerspetsarna).
Det sägs att detta kallas för inlärda beteenden men det verkar inte som om jag kan lära om mig. Jag är väl för gammal....(hehe) Ni ser, jag kan glida in på min ålder när som helst, hur som helst.
Be good
För några år sedan så började jag med vanan att sluta fred med olika fixeringar och orosmoment och dom flesta har jag lyckats skriva avtal med men det finns några envisa jävlar kvar. Där ibland åldersfixeringen.
Jag kan inte heller slänga levande växter (får ont i magen), låta bli att bli stressad av att toasitsen inte är nerfälld (det läcker ut mycket energi där), jag måste konstant försöka lösa alla andras problem (även om dom inte har bett mig om det) och jag håller hårt och krampaktigt i allt vad principer heter (jag är en principfitta ut i fingerspetsarna).
Det sägs att detta kallas för inlärda beteenden men det verkar inte som om jag kan lära om mig. Jag är väl för gammal....(hehe) Ni ser, jag kan glida in på min ålder när som helst, hur som helst.
Be good
En tidig morgon
Klockan är 0720 och min buss går om 30min och jag är redan redo att åka. Är det inte konstigt att det går så förbaskat snabbt att göra sig klar vissa mornar och andra blir man typ aldrig klar? Ändå känns det som att jag har samma rutin varje morgon men jag kanske bara inbillar mig.
Det är läskigt mörkt och dimmigt ute just nu men samtidigt så är det lite mysigt. Snart kommer alla adventssjärnor och ljusstakar att komma upp och då blir det ännu mysigare att vara uppe när det är sånt här väder. Försäljningen av julprylar är redan i full gång och det finns tydigen vissa i kollektivet som redan har satt igång sina julskivor. Alla som känner mig vet att jag ett stort fan av julen på alla sätt som finns men tom jag tycker att det är liiiiite väl tidigt att dra igång allt nu. Man hinner ju bli lite smått less när väl jultomten knackar på dörren.(för han finns) Jag får väl försöka undvika julavdelningarna så länge då. Nu ska jag leta på den tjockaste halsduken, mössan och vantarna som jag kan hitta i hushållet och packa in mig innan det är dags att gå till bussen och ställa mig i kö tillsammans med dom andra regel-poliserna.
Bye bye then
Det är läskigt mörkt och dimmigt ute just nu men samtidigt så är det lite mysigt. Snart kommer alla adventssjärnor och ljusstakar att komma upp och då blir det ännu mysigare att vara uppe när det är sånt här väder. Försäljningen av julprylar är redan i full gång och det finns tydigen vissa i kollektivet som redan har satt igång sina julskivor. Alla som känner mig vet att jag ett stort fan av julen på alla sätt som finns men tom jag tycker att det är liiiiite väl tidigt att dra igång allt nu. Man hinner ju bli lite smått less när väl jultomten knackar på dörren.(för han finns) Jag får väl försöka undvika julavdelningarna så länge då. Nu ska jag leta på den tjockaste halsduken, mössan och vantarna som jag kan hitta i hushållet och packa in mig innan det är dags att gå till bussen och ställa mig i kö tillsammans med dom andra regel-poliserna.
Bye bye then
måndag 19 oktober 2009
304 dagar
När man ska åka buss i Stockholm och det är mycket folk som står väntar så finns det en oskriven regel om hur påstigningen på bussen går tillväga. Det finns alltså ett kösystem som inte alltid är, speciellt för den utifrån, så självklar. Även om det inte ser ut som att folk står i en direkt kö så gör dom det. Det kan se ut som att dom står lite nonchalant utspritt men kön finns där. Jag lovar. Dessutom så har alla stenkoll på om någon försöker smita förbi och är inte sena med att ge en ond blick eller rent av en verbal tillrättavisning. Även om onda blickar eller tillrättavisningar inte uppfattas eller är väldigt tydliga så finns det en del undertryckt vrede mot den som vågar bryta reglerna oavsett om det är avsiktligt eller ej. Tro inte att man får dispens för att man är turist, nyinflyttad, 150år gammal eller ens förståndshandikappad. Regler är till för att hållas i sådana här viktiga lägen, menar Stockholmaren.
Vid busshållsplatsen där jag bor så går det två bussar under dagtid 71:an och 443:an. Dom går med ett par minuters mellanrum och 443:an är den som går direkt till slussen och är oftast den som det är mest folk på. Kön till den på morgonen är väldigt lång. Men i Jarlaberg så är kön väldigt tydlig så, så långt är det inga problem. Dock så har dom efter sommaren bytt ordning på bussarna så att 71:an kommer in ett par minuter innan 443:an vilket leder till att man måste knalla förbi den långa kön för att hoppa på 71:an.
Om man vill ha en Metro så måste man också knalla halvvägs förbi kön och det var där jag fick smaka på den onda blicken för första gången. Vid Metro-stället.
Folk står på extrem helspänn (även om dom gör sitt bästa för att se avslappnade och obrydda ut) så när jag råkade prassla till med min tidning så flög tanterna, närmast stället, runt ett halvt varv med samma reaktion som om jag precis hade försökt att rycka deras väskor. Jag kan lova att dom onda blickarna snålades det inte med. Hej och hå!
Nästa gång så vågade jag knappt gå förbi kön utan att få ett godkännande från nästan samtliga i kön. Höll på att missa bussen bara därför. Jag kände mig ärrad för livet.
Det tog mig 304 dagar.....304 dagar från att jag blev fast boende i Stockholm tills att jag blev en av dom. Tanterna på helspänn. Nu är jag en av dom som ärrar….
Vid busshållsplatsen där jag bor så går det två bussar under dagtid 71:an och 443:an. Dom går med ett par minuters mellanrum och 443:an är den som går direkt till slussen och är oftast den som det är mest folk på. Kön till den på morgonen är väldigt lång. Men i Jarlaberg så är kön väldigt tydlig så, så långt är det inga problem. Dock så har dom efter sommaren bytt ordning på bussarna så att 71:an kommer in ett par minuter innan 443:an vilket leder till att man måste knalla förbi den långa kön för att hoppa på 71:an.
Om man vill ha en Metro så måste man också knalla halvvägs förbi kön och det var där jag fick smaka på den onda blicken för första gången. Vid Metro-stället.
Folk står på extrem helspänn (även om dom gör sitt bästa för att se avslappnade och obrydda ut) så när jag råkade prassla till med min tidning så flög tanterna, närmast stället, runt ett halvt varv med samma reaktion som om jag precis hade försökt att rycka deras väskor. Jag kan lova att dom onda blickarna snålades det inte med. Hej och hå!
Nästa gång så vågade jag knappt gå förbi kön utan att få ett godkännande från nästan samtliga i kön. Höll på att missa bussen bara därför. Jag kände mig ärrad för livet.
Det tog mig 304 dagar.....304 dagar från att jag blev fast boende i Stockholm tills att jag blev en av dom. Tanterna på helspänn. Nu är jag en av dom som ärrar….
söndag 11 oktober 2009
Bullar med kanel
Även kallade kanelbullar som vi då har valt att fira en vecka försent men bättre sent än aldrig och vad gör man inte för att locka (muta) hit sina vänner. Större delen av kollektivet kommer och frossar:) Man får ta kommer att vara temat som så många andra gånger under våra sammankomster.
Nu ska jag röja lite innan frossans tider.
See ya
En vecka har gått...
Det känns som mer men jag har faktiskt bara fysiskt jobbat på HK i 5 dagar. Det går bra än så länge men jag har nog inte riktigt fattat vad jag har gett mig in på. Mårten har suttit bakom ratten till denna tjänst i snart 11 år och han är ju kunnig som få. Jag har, och många med mig, ställt mig frågan om varför det blev just jag som fick tjänsten. En del teorier har väl skapats i mitt huvud men jag kan bara gissa. Det skulle vara ganska intressant att höra andras teorier om detta val faktiskt och det är väl inte så svårt att räkna ut att dom ser något annorlunda ut än mina egna.
Hur som haver så är jag helt klart redo för denna utmaning som givits mig men fan vad skraj jag är emellanåt. Det kommer en liten våg med rädsla lite då och då.
Jag sitter just nu i en sits där läget är som sådant att om jag lyckas så öppnas många dörrar men om jag misslyckas så stängs desto fler. Det går jävligt bra att fixa detta Hanna!
Nu ska jag bara vänta på att frugan ska baka kanelbullar:)
Kram
Hur som haver så är jag helt klart redo för denna utmaning som givits mig men fan vad skraj jag är emellanåt. Det kommer en liten våg med rädsla lite då och då.
Jag sitter just nu i en sits där läget är som sådant att om jag lyckas så öppnas många dörrar men om jag misslyckas så stängs desto fler. Det går jävligt bra att fixa detta Hanna!
Nu ska jag bara vänta på att frugan ska baka kanelbullar:)
Kram
onsdag 30 september 2009
Ansvar
Jag har mina stunder där jag inte alltid är snabbast på att ta ansvar för att jag fuckar till saker. Jag gillar inte att ha fel eller att göra fel för det får mig att känna mig inkompetent. Något som jag därimot är grymt snabb på är att ta på mig ansvar för andra människor och deras handlingar och beslutstagande. Det måste jag sluta upp med på en gång. Jag jobbar inte med barn jag jobbar med unga vuxna och vuxna människor. (har jag inbillat mig iaf)
Tänkte beställa lite mat: Jag vill ha en Ansvars meny med plusmeny och till det vill jag dricka personligt ansvarstagande och som tillbehör vill jag ha stå-för-vad-du-gör-sticks. Dippsås? Ja, det kan jag ta...hmm vilka har ni? Jaha....då tar jag en väx-upp dipp och en rak-ryggad dipp, tack.
Ja just det...jag vill ha en sköt-dina-uppgifter-bulle och en kopp hur-svårt-kan-det-vara. 85kr...okej. Tar ni kort?
Min fråga är: När ska alla ibnes börja ta lite ansvar för sina egna handlingar och sluta skylla ifrån sig? Den här mottagningen är stängd from nu iaf!
Ni får hitta en ny dumpningsplats. Stop steeling my wind ;)
Tack för mig.
Tänkte beställa lite mat: Jag vill ha en Ansvars meny med plusmeny och till det vill jag dricka personligt ansvarstagande och som tillbehör vill jag ha stå-för-vad-du-gör-sticks. Dippsås? Ja, det kan jag ta...hmm vilka har ni? Jaha....då tar jag en väx-upp dipp och en rak-ryggad dipp, tack.
Ja just det...jag vill ha en sköt-dina-uppgifter-bulle och en kopp hur-svårt-kan-det-vara. 85kr...okej. Tar ni kort?
Min fråga är: När ska alla ibnes börja ta lite ansvar för sina egna handlingar och sluta skylla ifrån sig? Den här mottagningen är stängd from nu iaf!
Ni får hitta en ny dumpningsplats. Stop steeling my wind ;)
Tack för mig.
lördag 26 september 2009
Jag glömde ju....
Fredrik har ju fått 2 jobb på samma vecka. 2 jobb som han verkligen ville ha och som han fixade. Grattis i mängder! Du är som sagt grym :)
Kramar
Kramar
Efter fredag kommer lördag
Vaknade lite smått bakfull/full kl 07. Inte coolt! Jag sover dåligt i vanliga fall men med alkohol i kroppen suger förmågan ännu mer. Trött men nöjd sitter jag i soffan under den prickiga filten. (filtar är en bra uppfinning btw)
Gårdagen var hur mysig som helst även om vi är lite dåliga på att festa. Vi börjar bli lite för mogna vissa gånger och håller på att tänka på dagen efter och sånt vuxet så vi lever inte riktigt upp till vår förmåga känner jag.
Levern, plånboken och omgivningen tackar oss nog vänligast men anekdoterna blir ju oftast inte lika bra och lika så förrådet med pinsamma fyllebilder. Hela kollektivet var samlat inkl. JS. Att hon skulle dyka upp hade jag inte ens vågat hoppas på. Helt sjuk känsla att plötsligt se en person som man under större delen av veckan deppat lite över att hon inte kunde vara med. Jag fattade inte att det var henne jag tittade på när hon stod framför mig. Världens bästaste överraskning:)
Nu står frugan i köket och ska göra jordens godaste pannkakor till oss och hon har dessutom städat hela lyan idag. Tack hjärtat, du är bäst!
Sen väntar film och mys i soffan.
Be good and behave
Gårdagen var hur mysig som helst även om vi är lite dåliga på att festa. Vi börjar bli lite för mogna vissa gånger och håller på att tänka på dagen efter och sånt vuxet så vi lever inte riktigt upp till vår förmåga känner jag.
Levern, plånboken och omgivningen tackar oss nog vänligast men anekdoterna blir ju oftast inte lika bra och lika så förrådet med pinsamma fyllebilder. Hela kollektivet var samlat inkl. JS. Att hon skulle dyka upp hade jag inte ens vågat hoppas på. Helt sjuk känsla att plötsligt se en person som man under större delen av veckan deppat lite över att hon inte kunde vara med. Jag fattade inte att det var henne jag tittade på när hon stod framför mig. Världens bästaste överraskning:)
Nu står frugan i köket och ska göra jordens godaste pannkakor till oss och hon har dessutom städat hela lyan idag. Tack hjärtat, du är bäst!
Sen väntar film och mys i soffan.
Be good and behave
fredag 25 september 2009
Friday´s on a friday
Fredag och det är fullt på kontot eller ja helt fullt är det ju inte. Det finns ju plats till mer om man säger så. Kontokorten ska iaf få slita lite under kvällens gång och det ska min lever också få göra. Vi kommer helt enkelt att inta Friday´s i Kungsan. Kollektivet har lite att fira. Jag har fått en ny tjänst, Jenny har lämnat den döda grottan Stinsen, Stina har träffat en snubbe som hon är helt nerkärad i och det ser ljust ut för Fredrik på jobbfronten. (jag och frugan tror att han kommer att få jobbet)
Jag tror att vi ska fira Jockes födelsedag lite i efterskott också för det har vi inte gjort. Bara JS som saknas på alla sätt.
Dags för tvagning, puffning och piffning. Ses på andra sidan
Puss på snudan
Jag tror att vi ska fira Jockes födelsedag lite i efterskott också för det har vi inte gjort. Bara JS som saknas på alla sätt.
Dags för tvagning, puffning och piffning. Ses på andra sidan
Puss på snudan
torsdag 24 september 2009
Körskola sökes
När man upplever en känsla, bra eller dålig, så är det ju man själv som skapar den. Det inte direkt någon som sitter och Bluetooth:ar över den. Vad jag har förstått så skapar man den bl.a. utefter tidigare erfarenheter, upplevelser och inlärda regler. Så när jag får ont i magen för att jag blir sårad så är det jag som ger mig själv ont i magen och inte någon annan även om jag förknippar känslan med allt annat än min egen hjärna. Allt sitter i mitt störda huvud.
Som jag har nämnt tidigare så gillar jag inte avvisanden och speciellt inte dom som jag inte kan förklara eller förstår. Detta styr min vardag väldigt mycket och det begränsar min spontanitet. Jag planerar min körning grundat på att undvika att utsättas för avvisanden vilket leder till att jag riskerar att missa en hel del givande destinationer.
Övning ger färdighet, var det någon klok människa som har sa men jag är inte ute och övningskör den bilen speciellt ofta inte. Den är ju lite svårstyrd och utan GPS och man kan ju faktiskt krocka. När jag sen väl tar en tur så sitter jag och spänner mig så mycket att det gör extra mycket ont och skadan blev större än om jag bara hade slappnat av och kanske övat lite mer innan. Kognitiv övningskörning kan vi kalla det.
Jag skulle gärna vilja att någon visar mig hur man tjuvkopplar kretskorten i hjärnan, precis som man gjorde när man skulle lura combon att den var rengjord, så att jag kan ta mig en liten genväg eller två. Det hade varit nice att kunna hoppa över allt det där jobbiga ibland men till dess så får jag väl ut och övningsköra lite…
Kram
Som jag har nämnt tidigare så gillar jag inte avvisanden och speciellt inte dom som jag inte kan förklara eller förstår. Detta styr min vardag väldigt mycket och det begränsar min spontanitet. Jag planerar min körning grundat på att undvika att utsättas för avvisanden vilket leder till att jag riskerar att missa en hel del givande destinationer.
Övning ger färdighet, var det någon klok människa som har sa men jag är inte ute och övningskör den bilen speciellt ofta inte. Den är ju lite svårstyrd och utan GPS och man kan ju faktiskt krocka. När jag sen väl tar en tur så sitter jag och spänner mig så mycket att det gör extra mycket ont och skadan blev större än om jag bara hade slappnat av och kanske övat lite mer innan. Kognitiv övningskörning kan vi kalla det.
Jag skulle gärna vilja att någon visar mig hur man tjuvkopplar kretskorten i hjärnan, precis som man gjorde när man skulle lura combon att den var rengjord, så att jag kan ta mig en liten genväg eller två. Det hade varit nice att kunna hoppa över allt det där jobbiga ibland men till dess så får jag väl ut och övningsköra lite…
Kram
söndag 6 september 2009
Dagen efter the fest
Hippiefesten har passerat och det är dagen efter. En bra men mycket trött dag. Vaknade med en hippie brevid mig och en liggandes kryss i min säng. Gick ut i köket för att mötas av ett vad som liknade ett jordtrampat golv med hundratals matchande flaskor/glas/burkar och ytterliggare 3 sovandes hippies i vardagsrummet och 4 i frugans sovrum. Tog en tp på balkongen för att kolla ifall fler hippies kunde hittas och det var då jag möttes av en stock, inte en pinne eller gren, utan en stock! Denna ska då enligt Fredrik vara hans bevis för att han verkligen besteg ett "berg" på ca 10m. Man kan tycka att en enkel knapptryckning med mobilens kamera aktiverad hade varit aningen smidigare och mer användbart då stocken inte direkt är uppmärkt med "finnes endast på 10-meters berg"...men vem är jag liksom?
Badrummet var faktiskt det rum som kändes frächast trots mattan och ölen i badkaret och den intensiva doften av sambuca och diverse kroppsvätskor.
Efter kaffekokaren börjat göra sitt så satte jag och Johanna igång med att göra vårt. Städa, äta, dricka kaffe och slöa.
Festen var mycket lyckad och jag slutar aldrig att förundras över vilka sjukt grymma vänner jag har. Hade jag skrattat mer så hade jag förmodligen gått sönder.
p.s. nästa stora fest håller vi hos någon annan d.s.
Peace out
Badrummet var faktiskt det rum som kändes frächast trots mattan och ölen i badkaret och den intensiva doften av sambuca och diverse kroppsvätskor.
Efter kaffekokaren börjat göra sitt så satte jag och Johanna igång med att göra vårt. Städa, äta, dricka kaffe och slöa.
Festen var mycket lyckad och jag slutar aldrig att förundras över vilka sjukt grymma vänner jag har. Hade jag skrattat mer så hade jag förmodligen gått sönder.
p.s. nästa stora fest håller vi hos någon annan d.s.
Peace out
tisdag 1 september 2009
Utrymme sökes
Jag läser en bok om kommunikation mellan män och kvinnor och det är inte utan lite vemod som jag konstaterar att många konflikter och missförstånd hade kunnat undvikits om jag bara hade läst boken tidigare. Men det är ju lätt att vara efterklok. All fakta och exempel i boken gör att jag automatiskt drar paralleller med mitt senaste förhållande, vilket leder till att jag har MA mer i huvudet nu än vad jag har haft på 5-6mån. Det kanske är bra att jag går igenom allt så att det inte dyker upp något en dag som jag trodde att jag hade avklarat men det är lite nedstämmande måste jag säga. Att mata igenom sitt känslo- och upplevelsearkiv med en släng av efterklokhet och perspektiv är förmodligen väldigt nyttigt men ganska slitsamt.
Det är väldigt lätt att i efterhand inkompetentförklara sig och sina beteenden.
Jag måste lära mig att släppa taget om vissa händelser för emellanåt så känner jag mig som en gammal repig LP-skiva som hakar upp sig och aldrig slutar hacka. Varför ältar man? Jag förstår och uppskattar den analytiska sidan man har givits men älta-egenskaperna kan ju åka rätt i sjön. Jag ser inte nyttan med egenskapen(felskapelsen) och dessutom kräver den energi som jag inte har och den gör mig inte ett dugg klokare heller för den delen.
Jag har fått lägga boken åt sidan nu tills hippiefesten är över, den tar för mycket plats i mitt huvud nu när jobb, hippieplanerna och all annan hysteriskt shoppande kräver sin plats.
Min fru och jag har idag gjort Liljeholmen och varenda butik i Forum osäkra i jakten på hippieprylar och annat sporadiskt shoppande. Vi är båda redo för återvinning.
3,5 dagar kvar till Hippiefesten…I like!
Pöss
Det är väldigt lätt att i efterhand inkompetentförklara sig och sina beteenden.
Jag måste lära mig att släppa taget om vissa händelser för emellanåt så känner jag mig som en gammal repig LP-skiva som hakar upp sig och aldrig slutar hacka. Varför ältar man? Jag förstår och uppskattar den analytiska sidan man har givits men älta-egenskaperna kan ju åka rätt i sjön. Jag ser inte nyttan med egenskapen(felskapelsen) och dessutom kräver den energi som jag inte har och den gör mig inte ett dugg klokare heller för den delen.
Jag har fått lägga boken åt sidan nu tills hippiefesten är över, den tar för mycket plats i mitt huvud nu när jobb, hippieplanerna och all annan hysteriskt shoppande kräver sin plats.
Min fru och jag har idag gjort Liljeholmen och varenda butik i Forum osäkra i jakten på hippieprylar och annat sporadiskt shoppande. Vi är båda redo för återvinning.
3,5 dagar kvar till Hippiefesten…I like!
Pöss
måndag 31 augusti 2009
Ninjas and stuff
Dag 6 av uppe-i-varv-dagar som jag har befunnit mig i utan en direkt anledning som jag kan sätta fingret på. Det är så mycket om jag vill och borde göra så det börjar likna någon form av stresstornado i huvudet på mig som nu har börjat smita ner i magen. Det gör att jag får väldigt svårt att fokusera på det jag tar mig för och uppgifterna bara hopar sig mer och mer. Det bli en ond cirkel som jag inte klingar bra med.
Inatt är det dags för det jätteroliga och efterlängtade månadsarbetet som består av inventering av samtliga artiklar, löneadministration och fakturabetalningar. Detta sammanställs i en liten ouppdaterad loggbok från 1800-talet som sen mailas till chefen och slutligen lagras i en mapp på skivbordet för att sen ytterst få gånger tittas på igen. Väldigt givande faktiskt!
Jag hade även min chef på en liten visit idag. Jag fick ett samtal kl 1315 från honom där han säger: ”Det står någon form av McD-ninja vid bakdörren som har en grilltrasa bunden runt huvudet. Jag vågar fan inte gå ur bilen”.
En av mina medarbetare hade fått i uppdrag att göra rent våra sopkärl och han gillade inte lukten så han gjorde ett eget munskydd, kreativ som han är, sen gick han ju givetvis utanför dörren när min chef kör upp på parkeringen.
Jag höll fan på att skratta ihjäl mig. Så jäkla kul! AF var inte lika road….
Dags att göra sig klar inför stundande uppgifter.
P & K
Inatt är det dags för det jätteroliga och efterlängtade månadsarbetet som består av inventering av samtliga artiklar, löneadministration och fakturabetalningar. Detta sammanställs i en liten ouppdaterad loggbok från 1800-talet som sen mailas till chefen och slutligen lagras i en mapp på skivbordet för att sen ytterst få gånger tittas på igen. Väldigt givande faktiskt!
Jag hade även min chef på en liten visit idag. Jag fick ett samtal kl 1315 från honom där han säger: ”Det står någon form av McD-ninja vid bakdörren som har en grilltrasa bunden runt huvudet. Jag vågar fan inte gå ur bilen”.
En av mina medarbetare hade fått i uppdrag att göra rent våra sopkärl och han gillade inte lukten så han gjorde ett eget munskydd, kreativ som han är, sen gick han ju givetvis utanför dörren när min chef kör upp på parkeringen.
Jag höll fan på att skratta ihjäl mig. Så jäkla kul! AF var inte lika road….
Dags att göra sig klar inför stundande uppgifter.
P & K
fredag 28 augusti 2009
Fredag i regnet
Det regnar och inte lite heller. Vår fina egenhändigt nyskapande batikduk som hänger på tork hänger nu på blöt. Ingen vill gå ner och ut i regnet för att flytta Flisan trots fullt godkänd kamp och tydligt svurna regler i ”Pax inte”. Första filmen från Sagan om ringen-triologin rullar på 3:an och det försegår en del fredagsmys i soffan. Jag deltar för tillfället bara halvhjärtat. Nästa helg så går temafest 1 av stapeln, här på Diligensvägen, med temat Hippie and bring a hippiefriend. Förberedelserna är i full gång men jag kan känna ett svalt intresse från vissa gästers sida. Är det bara kollektivet som inte har vuxit ifrån utklädningspartyn? Eller är alla uppe i komma-tillbaka-till-jobbet-efter-semestern-stressen som halva landet verkar ha drabbats av? Eller kan det vara allas levrar om behöver återhämta sig från alla fatöl och glas med rosévin som har förtärts under sommarens gång? Det kan också vara så att rädslan att bli smittad av svininfluensan är en bromskloss för entusiasmen. Man vet ju inte vem som kan tänkas dyka upp och var dom har varit.
Jag ser i vilket fall fram emot festen trots att jag aldrig upphör att förvåna mig själv hur oförmögen jag är på att planera och börja med saker i god tid.
Det blir nog bra hur mycket eller lite vi förbereder oss. Alkoholen kommer i alla fall att drickas väl kyl och i goda vänners lag och vad mer kan man begära?
Ses på festen :)
Bye bye, take care now
Jag ser i vilket fall fram emot festen trots att jag aldrig upphör att förvåna mig själv hur oförmögen jag är på att planera och börja med saker i god tid.
Det blir nog bra hur mycket eller lite vi förbereder oss. Alkoholen kommer i alla fall att drickas väl kyl och i goda vänners lag och vad mer kan man begära?
Ses på festen :)
Bye bye, take care now
söndag 2 augusti 2009
Provar igen...
Det här med bloggande vet jag inte om det är min grej men det verkar ju vara en företeelse som verkar vara givande för väldigt många människor. Så vem är jag om jag inte ger det en ärlig chans till.
Jag skrev senast den 3/5 tydligen och det har hänt en hel del sedan dess men ändå ingenting. maj-juni-juli har passerat för 29 gången för mig. Vann inte på lotto denna sommaren heller...
En snabb sumering:
Prenumereringen har fortsatt i ett ganska konstant flöde
Midsommar i Skåne med kollektivet
Garderobsurklivningar
Vispar har getts bort
Stripptease i sjön
Lammkött har skördats
Konserter har besökts
Stora mängder böl har förtärts
Skabb har spridits
Uttryck som: Jag hade kläder på mig, aj mina beeeen, var är min böl?, jag bryr mig inte, hello...I live here, men vi skulle ju ligga med varandra, man får ta, förlåt jag ska bättra mig, kolla PK:n och många fler har missbrukats.
Övernattningar i överflöd
Waste från kylen har wastats
Diskmasinen har överhettats
Tatueringar har diskuterats
och inte att förglömma...jobb, jobb, jobb
Ett litet utdrag bara
pöss
Jag skrev senast den 3/5 tydligen och det har hänt en hel del sedan dess men ändå ingenting. maj-juni-juli har passerat för 29 gången för mig. Vann inte på lotto denna sommaren heller...
En snabb sumering:
Prenumereringen har fortsatt i ett ganska konstant flöde
Midsommar i Skåne med kollektivet
Garderobsurklivningar
Vispar har getts bort
Stripptease i sjön
Lammkött har skördats
Konserter har besökts
Stora mängder böl har förtärts
Skabb har spridits
Uttryck som: Jag hade kläder på mig, aj mina beeeen, var är min böl?, jag bryr mig inte, hello...I live here, men vi skulle ju ligga med varandra, man får ta, förlåt jag ska bättra mig, kolla PK:n och många fler har missbrukats.
Övernattningar i överflöd
Waste från kylen har wastats
Diskmasinen har överhettats
Tatueringar har diskuterats
och inte att förglömma...jobb, jobb, jobb
Ett litet utdrag bara
pöss
söndag 3 maj 2009
Söndag helt enkelt.
Vi bor väldigt nära staden. Typ 10 min från slussen och 5 min från ett naturreservat Liiiite nice om jag får säga det själv. Jag och syrran och hennes kille har traskat runt i tre timmar idag och jag är, precis som efter cykelturen, helt färdig för hemmet. Jag tror att jag är nära att få en utmärkelse för Nordens sämsta kondition. Jag måste utan tvekan vara den enfaldige vinnaren!
Vaxade ju mufflan i torsdags...det var intressant som få upplevelser. Ångrar mig dock inte alls. Lenare underrede har jag aldrig haft.
Man får ju inte vara blyg om man ska göra ett sådant ingrepp i alla fall för då är det kört. Det läggs på vax, flyttas, hålls emot, rycks och noppas, allt under belysningen av en närgången lampa och en fläkt för nerkylning av the muffla.
Rekommenderas!
Nu blir det mat.
Kram
Vaxade ju mufflan i torsdags...det var intressant som få upplevelser. Ångrar mig dock inte alls. Lenare underrede har jag aldrig haft.
Man får ju inte vara blyg om man ska göra ett sådant ingrepp i alla fall för då är det kört. Det läggs på vax, flyttas, hålls emot, rycks och noppas, allt under belysningen av en närgången lampa och en fläkt för nerkylning av the muffla.
Rekommenderas!
Nu blir det mat.
Kram
torsdag 30 april 2009
Vårstädning i mumindalen
Om 3timmar så ska jag genomgå mitt livs första vaxning och det är ju inte vilken som helst heller utan jag går rät´ på underlivet. Man vill ju inte framstå som en amatör så att säga.
J hade en liten genomgång i går på soffan (fullt påklädd) hur det hela går till. Hur man ska ligga, hur man ska hjälpa till och hålla rätt på utstickande delar och vad som kan gå fel. Börjar bli lite nervös nu. Inventering av vitala delar kommer att ske omedelbart efter färdigställt ingrepp! Före och efter bild kanske? Så att dom inte kan hävda att det bara fanns 3 till att börja med...
Jag skulle nog våga att påstå att mumindalen har säsongsöppnat ;)
Nu ska jag in och tvaga dalen och sen ta bussen till stan.
Kram
J hade en liten genomgång i går på soffan (fullt påklädd) hur det hela går till. Hur man ska ligga, hur man ska hjälpa till och hålla rätt på utstickande delar och vad som kan gå fel. Börjar bli lite nervös nu. Inventering av vitala delar kommer att ske omedelbart efter färdigställt ingrepp! Före och efter bild kanske? Så att dom inte kan hävda att det bara fanns 3 till att börja med...
Jag skulle nog våga att påstå att mumindalen har säsongsöppnat ;)
Nu ska jag in och tvaga dalen och sen ta bussen till stan.
Kram
onsdag 29 april 2009
Pinsamt dålig
Idag har jag insett hur j-vla dålig kondition jag har. Pinsamt dålig! Detta insåg jag under en cykeltur på ca 4km med lite motvind och några små obefintliga kullar. Jag var helt färdig för återvinning när jag nådde mitt mål. Svetten rann, torr i halsen och mjölsyra till förbannelse i benen. Målet nåddes för ca 2h sedan och jag har inte återhämtat mig än! Känns bra faktiskt, att orka mindre än en lam 95-åring. Helt underbart om jag får säga det själv.
Nu ska jag gå och vila...
Pöss
Nu ska jag gå och vila...
Pöss
söndag 19 april 2009
lördag 18 april 2009
M:et
JS, god som hon är, ställde frågan: "Vad är det med dig och bokstaven M?"
Ja och det kan man verkligen fråga sig. Just nu kan det finnas ett par killar, vars namn börjar på M, som jag har fokus på och det har totalt varit minst 6st i mitt liv. För att inte tala om mitt jobb som även det börjar på M. Kan detta spåra och bli en fara för mig och allmänheten???
Jag ringer en psykolog på måndag.
Ja och det kan man verkligen fråga sig. Just nu kan det finnas ett par killar, vars namn börjar på M, som jag har fokus på och det har totalt varit minst 6st i mitt liv. För att inte tala om mitt jobb som även det börjar på M. Kan detta spåra och bli en fara för mig och allmänheten???
Jag ringer en psykolog på måndag.
onsdag 8 april 2009
Still on the road.
Jag befinner mig fortfarande på må-bra-vägen. Det närmade sig dock en grop igår och jag var ganska nära att springa rakt i den. Eftersom jag har jobbat som ett ibne i 2 dagar och igår när det blev ett litet piffigt pass på 13h så jag var mer eller mindre redo för "hemmet" redan vid 21. När jag befinner mig vid incheckningen på "hemmet", så har jag en tendens att bli något överkänslig och full av självömkan. Förstoring av situationer är även något som jag är expert på vid sådana tillfällen.
Gropen, som jag nästan sprang ner i, var grävd av något som vi, här på jorden, kallar avvisande. Jag är inte ett stort fan av avvisanden. Skulle gärna stöta på minska möjliga mängd av det genom livet om jag fick önska. Jag vet att det sägs: "Det som inte dödar dig härdar dig" men det gör ju känslan mycket mysigare eller hur?
Avisandet är nog ett av dom största orosmomenten som jag har i mitt liv och jag vet inte riktigt varför det har blivit så. Vissa personer knallar på med ständiga avisanden piskandes i ansiktet men det verkar spela en mindre roll för dessa super-människor(som jag skulle vilja kalla dom).
Jag jobbar stenhårt på att undvika dessa avvisanden genom att inte försätta mig i diverse situationer där jag riskerar att få ett avvisande. Det hämmar mig nog mer än jag anar. Det får bli en övning ur boken "Hemligheten", närmare bestämt "Tvärt om metoden". Det finns ingen tid som nu, så jag sätter väl igång då...
Återkommer, kram
Gropen, som jag nästan sprang ner i, var grävd av något som vi, här på jorden, kallar avvisande. Jag är inte ett stort fan av avvisanden. Skulle gärna stöta på minska möjliga mängd av det genom livet om jag fick önska. Jag vet att det sägs: "Det som inte dödar dig härdar dig" men det gör ju känslan mycket mysigare eller hur?
Avisandet är nog ett av dom största orosmomenten som jag har i mitt liv och jag vet inte riktigt varför det har blivit så. Vissa personer knallar på med ständiga avisanden piskandes i ansiktet men det verkar spela en mindre roll för dessa super-människor(som jag skulle vilja kalla dom).
Jag jobbar stenhårt på att undvika dessa avvisanden genom att inte försätta mig i diverse situationer där jag riskerar att få ett avvisande. Det hämmar mig nog mer än jag anar. Det får bli en övning ur boken "Hemligheten", närmare bestämt "Tvärt om metoden". Det finns ingen tid som nu, så jag sätter väl igång då...
Återkommer, kram
måndag 6 april 2009
Kan man ha det så här bra hur länge som helst??
Jag mår töntigt bra just nu. Så bra så att jag känner att det måste ju snart rasa.....eller?
Allt flyter på både på jobbet och känslomässigt. Våren har kommit och allt känns bara ljust och lätt helt enkelt.
Så, hur lång må-bra-sträcka kan man ha utan att ramma ett hål på vägen? Vad kan rekordet vara? Finns det någon fysisk eller psykologisk gräns? Tänk om det vore så att man har ett visst antal måbra-poäng som man har tjänat ihop som fördelas under ens liv. Ibland kommer dom i en klump och ibland stötvis...undrar hur poängsystemet skulle se ut...
Kanske ska googla på den ;)
Kram
Allt flyter på både på jobbet och känslomässigt. Våren har kommit och allt känns bara ljust och lätt helt enkelt.
Så, hur lång må-bra-sträcka kan man ha utan att ramma ett hål på vägen? Vad kan rekordet vara? Finns det någon fysisk eller psykologisk gräns? Tänk om det vore så att man har ett visst antal måbra-poäng som man har tjänat ihop som fördelas under ens liv. Ibland kommer dom i en klump och ibland stötvis...undrar hur poängsystemet skulle se ut...
Kanske ska googla på den ;)
Kram
måndag 30 mars 2009
Lite spontan som omväxling
Jag bestämde mig lite hastigt och lustigt att jag ska ta en tripp till Kalmar i helgen med avgång på torsdag kl 1645. Jag längtar grymt mycket:)
Emma har bott i Kalmar under många år och jag har inte varit och hälsat på en enda gång. Pinsamt dåligt av mig! Nästa resa bli till ett spa med Stina sen är det Lund och Malmö som står på listan i April. Jag saknar mina vänner och familj oerhört mycket. Kanske vore vettigt att sluta slösa pengar på sprit, mat ute och råvaror som vi bara slänger iaf och lägga the cash på visiter istället. Om det skulle bli känt hur mycket mat som hivas i detta hushåll så skulle vi nog bli nynchade av en och annan aktivist inom väldigt snar framtid. Kanske tom få ett varningens finger av Lyxfällan.
Måsta tänka om lite på det planet.
Kram
Emma har bott i Kalmar under många år och jag har inte varit och hälsat på en enda gång. Pinsamt dåligt av mig! Nästa resa bli till ett spa med Stina sen är det Lund och Malmö som står på listan i April. Jag saknar mina vänner och familj oerhört mycket. Kanske vore vettigt att sluta slösa pengar på sprit, mat ute och råvaror som vi bara slänger iaf och lägga the cash på visiter istället. Om det skulle bli känt hur mycket mat som hivas i detta hushåll så skulle vi nog bli nynchade av en och annan aktivist inom väldigt snar framtid. Kanske tom få ett varningens finger av Lyxfällan.
Måsta tänka om lite på det planet.
Kram
Folk är omedvetet mycket underhållande
Klagomål till resebolagen från turister. Hämtat från Brittiska Telegraph.
Väldigt kul...
1. ”Stranden var för sandig.”
2. ”Sola topless på stranden borde förbjudas. Vår semester blev förstörd eftersom min man tillbringade hela dagarna med att glo på andra kvinnor.”
3. ”Vi köpte Ray Ban-solglasögon för fem euro av en gatuförsäljare, men de visade sig vara oäkta.”
4. ”Ingen hade sagt att det finns fiskar i havet. Barnen blev förbluffade.”
5. ”Min pojkvän och jag bokade ett rum med två sängar men blev placerade i ett rum med dubbelsäng. Vi håller nu er ansvariga för att jag är gravid. Detta hade aldrig hänt om vi fått det rum vi bokat.”
6. ”Jag jämförde storleken på vår enrumslägenhet med våra vänners trerumslägenhet och fann att vår var märkbart mindre.”
7. ”Sanden på broschyrbilderna var inte alls som i verkligheten. I er broschyr är sanden gul, men den var i själva verket vit.”
8. ”Vi var tvungna att köa utomhus utan luftkonditionering.”
9. ”De lokala butiksägarna är lata som håller stängt på eftermiddagen. Jag behöver ofta köpa saker under siestan – den borde förbjudas.”
10. ”Det tog oss nio timmar att flyga hem från Jamaica till England men för amerikanarna tog det bara
Väldigt kul...
1. ”Stranden var för sandig.”
2. ”Sola topless på stranden borde förbjudas. Vår semester blev förstörd eftersom min man tillbringade hela dagarna med att glo på andra kvinnor.”
3. ”Vi köpte Ray Ban-solglasögon för fem euro av en gatuförsäljare, men de visade sig vara oäkta.”
4. ”Ingen hade sagt att det finns fiskar i havet. Barnen blev förbluffade.”
5. ”Min pojkvän och jag bokade ett rum med två sängar men blev placerade i ett rum med dubbelsäng. Vi håller nu er ansvariga för att jag är gravid. Detta hade aldrig hänt om vi fått det rum vi bokat.”
6. ”Jag jämförde storleken på vår enrumslägenhet med våra vänners trerumslägenhet och fann att vår var märkbart mindre.”
7. ”Sanden på broschyrbilderna var inte alls som i verkligheten. I er broschyr är sanden gul, men den var i själva verket vit.”
8. ”Vi var tvungna att köa utomhus utan luftkonditionering.”
9. ”De lokala butiksägarna är lata som håller stängt på eftermiddagen. Jag behöver ofta köpa saker under siestan – den borde förbjudas.”
10. ”Det tog oss nio timmar att flyga hem från Jamaica till England men för amerikanarna tog det bara
måndag 16 mars 2009
Den positiva vågen
För ungefär ett år sedan så insåg jag hur negativt jag såg på mig själv och min omgivning. Jag insåg du också hur mycket energi det kostade, inte bara mig, utan även alla som var tvugna att lyssna på mitt gnäll. Så en dag så kände jag bara att jag lessnade på att höra mig själv prata. Hur långt har det inte gått då??
Ett par dagar senare så sa jag upp mig från mitt jobb som restaurangchef, dock med 6mån varsel, vilket betydde att jag hade tom sista juli på mig att spara pengar och hitta ett nytt jobb. Det var inte så att det var jobbet i sig som det var fel på utan att jag hade fastnat i en negativ spiral som jag inte kunde ta mig ur och det enda sättet jag kunde komma på var att bryta trenden som jag befann mig i.
1 Augusti 2008 så inledde jag min, vad som kom att bli 3mån, ledighet och det var bland det bästa jag har gjort för mig själv någonsin. Jag kom ner i varv, mådde bättre, fick perspektiv på det mesta och jag lärde mig massor om mig själv. Då mer än någonsin så förstod jag att jag är i kontroll av mitt eget öde och jag bestämde mig för att hoppa på den positiva vågen. Jag har varit påväg att hoppa av ett flertal gånger men jag har gett mig f-n på att det är här jag ska och behöver vara. Det blir sällan bättre av att man gnäller, det är jag ett levande exempel på.
Så sluta klaga, älta och gnäll och hoppa på vågen med mig istället. Det är mycket trevligare här:)Visst man får sig fortfarande en kallsup då och då men dom är inte i närheten lika utmattande som tidigare.
Kramar till alla
Ett par dagar senare så sa jag upp mig från mitt jobb som restaurangchef, dock med 6mån varsel, vilket betydde att jag hade tom sista juli på mig att spara pengar och hitta ett nytt jobb. Det var inte så att det var jobbet i sig som det var fel på utan att jag hade fastnat i en negativ spiral som jag inte kunde ta mig ur och det enda sättet jag kunde komma på var att bryta trenden som jag befann mig i.
1 Augusti 2008 så inledde jag min, vad som kom att bli 3mån, ledighet och det var bland det bästa jag har gjort för mig själv någonsin. Jag kom ner i varv, mådde bättre, fick perspektiv på det mesta och jag lärde mig massor om mig själv. Då mer än någonsin så förstod jag att jag är i kontroll av mitt eget öde och jag bestämde mig för att hoppa på den positiva vågen. Jag har varit påväg att hoppa av ett flertal gånger men jag har gett mig f-n på att det är här jag ska och behöver vara. Det blir sällan bättre av att man gnäller, det är jag ett levande exempel på.
Så sluta klaga, älta och gnäll och hoppa på vågen med mig istället. Det är mycket trevligare här:)Visst man får sig fortfarande en kallsup då och då men dom är inte i närheten lika utmattande som tidigare.
Kramar till alla
torsdag 5 mars 2009
Detox time..igen
I söndags så fick jag ett bryt så jag knallade ner till hälsobutiken på hörnet och köpte på mig ett detox-kit. Nu ska det rensas och det är inte helt enkelt vill jag bara tillägga.
Detox-kitet:
-Örttabletter 3ggr/dag
-Matsmältningsensymer 2ggr/dag
-Psyllium-fröskal 2ggr/dag upplösta i vatten (smakar skit)
-2-3liter vatten/dag
Spexet började i måndags och första dagen var helt ok förutom kaffesuget och hurvningarna efter psylliumfröna. Dag 2 dock var inte helt piffig den. Fy fan vad jag mådde dåligt! Hej och hå! Jag hade migrän allá gigantus och frossa till förbannelse. Kl 15 kröp jag ner i sängen och steg inte upp förrän kl 07 dagen efter, bortsett från ett par toabesök givetvis. 16 timmar varsegod.
Undrar om det är lagligt att ha så mycket skit lagrat i kroppen. Jag måste ju var som en vandrande miljöbov hela jag.
Det är lite kul för att när jag berättar om min detox så tror alltid folk att det har med min vikt att göra. En frågade mig om jag kommer att gå upp i vikt igen direkt efter....uppfattas jag som en tjock människa? Eller kanske en påväg ner i fördärvet? Visst, det är inte det roligaste när allt stramar och man kan knappt få luft när man sitter framåtlutad p.g.a. att byxorna sitter så jäkla tight men det är inte riktigt det allt handlar om. Så många centimetrar rör det sig inte om direkt.
Energi är vad det handlar om och jag vill ha mer av det.
Jag är inne på dag 4 nu och jag har skött mig som jag ska men jag gick och sniffade lite i Jennys godispåse tidigare....liiiite gott det luktade då!
Det kommer nog att bli lite struligare i helgen eftersom jag åker till Gävle idag och det riskerar ju att bli en del fikande när man åker runt och hälsar på folk men det ska nog funka det med. (viljestyrka, viljestyrka)
Kram
Detox-kitet:
-Örttabletter 3ggr/dag
-Matsmältningsensymer 2ggr/dag
-Psyllium-fröskal 2ggr/dag upplösta i vatten (smakar skit)
-2-3liter vatten/dag
Spexet började i måndags och första dagen var helt ok förutom kaffesuget och hurvningarna efter psylliumfröna. Dag 2 dock var inte helt piffig den. Fy fan vad jag mådde dåligt! Hej och hå! Jag hade migrän allá gigantus och frossa till förbannelse. Kl 15 kröp jag ner i sängen och steg inte upp förrän kl 07 dagen efter, bortsett från ett par toabesök givetvis. 16 timmar varsegod.
Undrar om det är lagligt att ha så mycket skit lagrat i kroppen. Jag måste ju var som en vandrande miljöbov hela jag.
Det är lite kul för att när jag berättar om min detox så tror alltid folk att det har med min vikt att göra. En frågade mig om jag kommer att gå upp i vikt igen direkt efter....uppfattas jag som en tjock människa? Eller kanske en påväg ner i fördärvet? Visst, det är inte det roligaste när allt stramar och man kan knappt få luft när man sitter framåtlutad p.g.a. att byxorna sitter så jäkla tight men det är inte riktigt det allt handlar om. Så många centimetrar rör det sig inte om direkt.
Energi är vad det handlar om och jag vill ha mer av det.
Jag är inne på dag 4 nu och jag har skött mig som jag ska men jag gick och sniffade lite i Jennys godispåse tidigare....liiiite gott det luktade då!
Det kommer nog att bli lite struligare i helgen eftersom jag åker till Gävle idag och det riskerar ju att bli en del fikande när man åker runt och hälsar på folk men det ska nog funka det med. (viljestyrka, viljestyrka)
Kram
tisdag 17 februari 2009
Det där med självdisciplin...
...är det något man kan äta??
Den egenskapen är något som jag inte har blivit "blessed with" så att säga.
Kan man gå kurs för att träna upp egenskapen? Köpa någon form av uppdatering eller är det bara att inse att man är ett förlorat RT:n som aldrig kommer att bemästra den förmågan? Hela mitt huvud är fullproppat med fakta och kunskap om vad jag behöver göra för att lyfta min vardag, hälsa och sinne men jag riskerar ju inte direkt att missbruka det på något vis. Det kan bli en och annan föreläsning för Jenny eller ett meningslöst upplysande av ointressant och oanvändbar fakta till någon stackare som sitter och försöker se intresserad ut.
Det hade varit jäkligt fint om man kunde ha självdisciplin som tillval på mobilen eller att det följde med eko-lådan när den levereas till dörren varje vecka. Men eftersom det förmodligen kommer att dröja ett tag innan den servicen finns tillgänglig på markanden så tills dess så får jag väl fortsätta att mumsa lösgodis från ICA, läsa I-Form och sucka över hur trött coh slapp jag är medans soffan mer och mer börjar likna en kroppsdel snarare än en möbel i min lägenhet.
Slö-kram
Den egenskapen är något som jag inte har blivit "blessed with" så att säga.
Kan man gå kurs för att träna upp egenskapen? Köpa någon form av uppdatering eller är det bara att inse att man är ett förlorat RT:n som aldrig kommer att bemästra den förmågan? Hela mitt huvud är fullproppat med fakta och kunskap om vad jag behöver göra för att lyfta min vardag, hälsa och sinne men jag riskerar ju inte direkt att missbruka det på något vis. Det kan bli en och annan föreläsning för Jenny eller ett meningslöst upplysande av ointressant och oanvändbar fakta till någon stackare som sitter och försöker se intresserad ut.
Det hade varit jäkligt fint om man kunde ha självdisciplin som tillval på mobilen eller att det följde med eko-lådan när den levereas till dörren varje vecka. Men eftersom det förmodligen kommer att dröja ett tag innan den servicen finns tillgänglig på markanden så tills dess så får jag väl fortsätta att mumsa lösgodis från ICA, läsa I-Form och sucka över hur trött coh slapp jag är medans soffan mer och mer börjar likna en kroppsdel snarare än en möbel i min lägenhet.
Slö-kram
Resumé
Nu ska vi se vad som har hänt sedan sist...
Lugn fredagskväll med film-relax (min vänstra fot) medans Jenny rockade loss på Café Opera.
Gick och blev 100% dissad av A på alla hjärtansdag förståss (inte för att dagen i sig betyder något speciellt för mig men det är väl ändå bra ironiskt)
Vi tog en rejäl bläcka i lördags, i vanlig ordning, och länsade Friday´s på jordgubbar och tålamod, körde nästan slut på begreppet "man får ta" och höll på att köra slut på oss själva när ibne 1 kom på idén att vi skulle ta "dödsstigen" hem efter att vi klivit av bussen och ibne 2 sa ja på den med något i stil med "ja det är väl alltid kul med lite äventyr"...
Söndagen kom, jag ville avlivas och vi nämner aldrig den dagen igen!!
Mååååndag igen då. Lång dag med häcken full men jag sölade bort den som vanligt genom att helt enkelt vara den ineffektiva och slöa människa som jag nu har blivit.
Det tar oss då till idag tisdag. Har inte varit lika slö idag men varför känns det alltid som att man kommer hem och inte har gjort ett skvatt??? Jag skulle gärna se en lösning på den faktiskt.
Lugn fredagskväll med film-relax (min vänstra fot) medans Jenny rockade loss på Café Opera.
Gick och blev 100% dissad av A på alla hjärtansdag förståss (inte för att dagen i sig betyder något speciellt för mig men det är väl ändå bra ironiskt)
Vi tog en rejäl bläcka i lördags, i vanlig ordning, och länsade Friday´s på jordgubbar och tålamod, körde nästan slut på begreppet "man får ta" och höll på att köra slut på oss själva när ibne 1 kom på idén att vi skulle ta "dödsstigen" hem efter att vi klivit av bussen och ibne 2 sa ja på den med något i stil med "ja det är väl alltid kul med lite äventyr"...
Söndagen kom, jag ville avlivas och vi nämner aldrig den dagen igen!!
Mååååndag igen då. Lång dag med häcken full men jag sölade bort den som vanligt genom att helt enkelt vara den ineffektiva och slöa människa som jag nu har blivit.
Det tar oss då till idag tisdag. Har inte varit lika slö idag men varför känns det alltid som att man kommer hem och inte har gjort ett skvatt??? Jag skulle gärna se en lösning på den faktiskt.
onsdag 11 februari 2009
Vårlängtan
När jag kom till jobbet igår så hade min arbetsledare pimpat vår dator med vårtema.
Bl.a. med den här bilden som bakrundsbild.
Återkoppling
Återkoppling till det tidigare inlägget.
Jag har faktiskt en hel del att leva för. Jag har nog mycket mer än många andra t.o.m.
Listning del 1:
Mina föräldrar (Doris och Sven) ,som har gett mig otroligt mycket. Inte i form av prylar utan i uppfostran, upplevelser och stöd.
Min syster Ann, som förvisso är min raka motsats i det mesta men vi kan skratta sjukt mycket tillsammans och finns alltid där för mig.
Min bror Jörgen(Flisan), som är väldigt lik mig. Både till utseendet och hans sätt att tänka och agera på. Finns få som man kan prata med som med honom och han är alltid ärlig.
Min syster Pia, är mycket en speciell person med ett hjärta av guld och hon skulle gå genom eld för att hjälpa dig. Hon och hennes 3 barn(Mikaela, Kristian, Tindra) och sambon Micke är den bästa familjen man kan önska sig.
Sen har jag ju alla mina helt underbara vänner som jag skulle kunna döda för.
Jag börjar med Jenny som jag bor med. Min mycket intelligenta damp-sambo som är en grym vän som jag har fett roligt med. Vi är inte mogna på en fläck när vi är tillsammans.
Sen har jag min andra Jenny, miss Svensson som verkligen är helt unik. Hon har ett enormt hjärta, alltid glad, smart, rolig och har en förmåga att plocka ner mig på jorden efter behov. En person som jag beundrar väldigt mycket.
Personen som vet mest om mig och som jag inte någonsin vill eller kan vara utan. Vi analysyserar, disskuterar, är bittra, hackar och är omogna tillsammans. Det är ingen mindre än min allra bästa vän Lois (Louise) som jag talar om.
Den mest lojala vän man kan tänka sig har jag i Johanna. Helt underbar på alla sätt.
Bara på detta kan man ju leva länge och ändå har jag mer att komma med.
Puss
Jag har faktiskt en hel del att leva för. Jag har nog mycket mer än många andra t.o.m.
Listning del 1:
Mina föräldrar (Doris och Sven) ,som har gett mig otroligt mycket. Inte i form av prylar utan i uppfostran, upplevelser och stöd.
Min syster Ann, som förvisso är min raka motsats i det mesta men vi kan skratta sjukt mycket tillsammans och finns alltid där för mig.
Min bror Jörgen(Flisan), som är väldigt lik mig. Både till utseendet och hans sätt att tänka och agera på. Finns få som man kan prata med som med honom och han är alltid ärlig.
Min syster Pia, är mycket en speciell person med ett hjärta av guld och hon skulle gå genom eld för att hjälpa dig. Hon och hennes 3 barn(Mikaela, Kristian, Tindra) och sambon Micke är den bästa familjen man kan önska sig.
Sen har jag ju alla mina helt underbara vänner som jag skulle kunna döda för.
Jag börjar med Jenny som jag bor med. Min mycket intelligenta damp-sambo som är en grym vän som jag har fett roligt med. Vi är inte mogna på en fläck när vi är tillsammans.
Sen har jag min andra Jenny, miss Svensson som verkligen är helt unik. Hon har ett enormt hjärta, alltid glad, smart, rolig och har en förmåga att plocka ner mig på jorden efter behov. En person som jag beundrar väldigt mycket.
Personen som vet mest om mig och som jag inte någonsin vill eller kan vara utan. Vi analysyserar, disskuterar, är bittra, hackar och är omogna tillsammans. Det är ingen mindre än min allra bästa vän Lois (Louise) som jag talar om.
Den mest lojala vän man kan tänka sig har jag i Johanna. Helt underbar på alla sätt.
Bara på detta kan man ju leva länge och ändå har jag mer att komma med.
Puss
Något att leva för tack...full tid på den? Ok, jag väntar.
Onsdag eftermiddag...det är mörkt, kallt, tomt på kontot men jag känner mig på något vis nöjd med tilvaron. Jag har släppt i stort sett alla tankar på killar och har nog kommit så nära "mitt i ingenstans" som det bara går.
Jenny delade med sig av några kloka tankar idag på väg till jobbet. Hon sa att hon trodde att anledningen att vi är så uttråkade på våra jobb är för att våra jobb är vårt liv just nu. Vi är inte där, med barn och män/partners, som många andra i vår tillvaro är och där vi förväntas att vara i vår ålder. Hon har rätt.
Vi har tagit ett steg som jag är mycket stolt och nöjd med, men det är klart att den balansen man kanske strävar efter inte har nåtts än. Om vi ska fortsätta med dom jobben vi har så måste vi hitta något att leva för när vi inte jobbar. Barn och män/ är inte ett alternativ just nu!
Skulle man ha det så kan man ju ha vilket skit jobb som helst. Eller hur?
Så vad ska jag hitta på??? Träning? Knyppling? Konst? Bakning? Fågelskådning? Eller kanske jag ska vika in på det mer kriminella spåret typ...rån? Stenkastning? Bilstöld? Snatteri? Smuggling? Klotter? Kidnappning?
Nej det får nog bli en karamellsugning på den här.
Jenny delade med sig av några kloka tankar idag på väg till jobbet. Hon sa att hon trodde att anledningen att vi är så uttråkade på våra jobb är för att våra jobb är vårt liv just nu. Vi är inte där, med barn och män/partners, som många andra i vår tillvaro är och där vi förväntas att vara i vår ålder. Hon har rätt.
Vi har tagit ett steg som jag är mycket stolt och nöjd med, men det är klart att den balansen man kanske strävar efter inte har nåtts än. Om vi ska fortsätta med dom jobben vi har så måste vi hitta något att leva för när vi inte jobbar. Barn och män/ är inte ett alternativ just nu!
Skulle man ha det så kan man ju ha vilket skit jobb som helst. Eller hur?
Så vad ska jag hitta på??? Träning? Knyppling? Konst? Bakning? Fågelskådning? Eller kanske jag ska vika in på det mer kriminella spåret typ...rån? Stenkastning? Bilstöld? Snatteri? Smuggling? Klotter? Kidnappning?
Nej det får nog bli en karamellsugning på den här.
tisdag 3 februari 2009
Lite dålig koll då
Jag har verkligen fått bekräftat idag vilken obefintlig kunskap och koll jag har på mina pengar, räntor och amorteringar m.m. Känns jättebra!!
Tog tag i min petty till att börja med. 5000kr plus i den, mycket bra sak för min ekonomi men det stärker ju inte min ekonomiska trovärdighet direkt. Sen började jag och J att diskutera vad våra exakta utgifter är per månad och det slutade med att vi satt som två efterblivna lodisar och rev vårat hår. Vi visste INGENTING! Fan det är inte bra alltså. Jag lämnar alldeles för mycket åt slumpen för att inbilla mig själv att jag ska samla fakta vid ett senare tillfälle. Det händer sällan till aldrig.
Nu är det läggdags och imorgon är det jag som styr upp
Kram
p.s. kom ihåg att slå ett slag för att klä J´s väggar med gips. d.s.
Tog tag i min petty till att börja med. 5000kr plus i den, mycket bra sak för min ekonomi men det stärker ju inte min ekonomiska trovärdighet direkt. Sen började jag och J att diskutera vad våra exakta utgifter är per månad och det slutade med att vi satt som två efterblivna lodisar och rev vårat hår. Vi visste INGENTING! Fan det är inte bra alltså. Jag lämnar alldeles för mycket åt slumpen för att inbilla mig själv att jag ska samla fakta vid ett senare tillfälle. Det händer sällan till aldrig.
Nu är det läggdags och imorgon är det jag som styr upp
Kram
p.s. kom ihåg att slå ett slag för att klä J´s väggar med gips. d.s.
söndag 1 februari 2009
Fly away.
Då var det ytterligare en dag med A i mitt huvud. Vik hädan...VIK HÄDAN!!
Nej det funkar inte...
Jag har träffat honom i några timmar och växlat några meddelanden på fejjan och ändå så ska han bannemej hänga sig kvar i sinnet. eller ja, det är väl inte han som hänger sig kvar det är ju jag som inte släpper taget. Bort, bort, bort. Jag vill befinna mig i det underbara så kallade "mitt i ingenstans vakumet". Det hade varit lovley. Ja, ja, jag får väl bara hålla mig till tåls och låta honom softa där inne ett tag. Han försvinner väl förr eller senare. Det kan faktiskt vara lite skönt att ha någon att vila tankarna på ibland, men bara ibland. Det får inte bli för mycket av det goda liksom.
Är trött som få (självförvållat). Orkar inte skriva. Ska kolla på film eller nått
Kram och pöss
Nej det funkar inte...
Jag har träffat honom i några timmar och växlat några meddelanden på fejjan och ändå så ska han bannemej hänga sig kvar i sinnet. eller ja, det är väl inte han som hänger sig kvar det är ju jag som inte släpper taget. Bort, bort, bort. Jag vill befinna mig i det underbara så kallade "mitt i ingenstans vakumet". Det hade varit lovley. Ja, ja, jag får väl bara hålla mig till tåls och låta honom softa där inne ett tag. Han försvinner väl förr eller senare. Det kan faktiskt vara lite skönt att ha någon att vila tankarna på ibland, men bara ibland. Det får inte bli för mycket av det goda liksom.
Är trött som få (självförvållat). Orkar inte skriva. Ska kolla på film eller nått
Kram och pöss
lördag 31 januari 2009
Lärdomar, lärdomar
Jag gjorde det igen. Chansade med dom sämsta oddsen man kan tänka sig. Hur många gånger har man inte gjort det?? Självklart handlar detta åter igen om killar och bekräftelse. Jag har har tänkt på M väldigt mycket. Jag tänker på honom på ett eller annat sätt mer eller mindre dagligen. Vilket jag inte tycker är konstigt men idag fick jag för mig att det var ju något han skulle få veta. Jag skickade ett mess där jag skrev att jag ville prata lite och att kunde väl ringa när han hade tid att prata. Tanken slog mig när jag skrev att jag skulle definiera "har tid" men valde att åter igen tänka den ödesstigande tanken "han fattar ju" vilket resulterade i ett snabbt samtal (med hans kompis sittandes i soffan) där det pratades om bilar, möbler och sodastreamers.
Jag sa berättade för honom att jag tänkte på honom och saknade honom och han svarade med: mmm...
Jaha! När vi hade lagt på så drabbades jag av en mindre känslo-tsunami som nästan fick mig att lyfta luren för att gapa på honom att han var en känslokall apa och att jag tar tillbaka allt jag sa om saknad och dyligt. Förnuftet han före och jag hejdade mig. Valde istället att snabbt söka på min Gud Johan Glans och tsunamin
förvandlades till en stilla bris. Skönt! Thank god for youtube!!!!!
Hur kommer det sig att trots att man är fullt medveten om hur mycket oddsen talar emot en på tusen olika sätt så har man förmågan att stirra sig totalt blind på den lilla, lilla procentsatsen som eventuellt talar till ens fördel och att man bygger upp självförtoendet till den grad att man tar chansen. Att man gamblar med känslolivet som man har ägnat den senaste månaden eller månader på att bygga upp och stärka, den tanken finns inte! Inte heller ställer man sig frågan "är det värt det?"
Man chansar på att personen ger tillbaka det man söker. Lite bekräftelse på att han saknar en, tänker på en eller hur fin och speciell man är eller var i personens liv.
Hur ofta går det som man vill??? Den styrka och den självständighet som byggts upp raserar eller åtminstånde får sig en rejäl spricka. Inte ofta enligt min bistra uppfattning blir det enligt önskan men nog fan är man där igen och igen. När ska man lära sig? Kommer man någonsin att lära sig?
Det här ämnet är inte färdig analyserat.
Dax att göra sig redo för en kväll på stan.
Puss och kram
Jag sa berättade för honom att jag tänkte på honom och saknade honom och han svarade med: mmm...
Jaha! När vi hade lagt på så drabbades jag av en mindre känslo-tsunami som nästan fick mig att lyfta luren för att gapa på honom att han var en känslokall apa och att jag tar tillbaka allt jag sa om saknad och dyligt. Förnuftet han före och jag hejdade mig. Valde istället att snabbt söka på min Gud Johan Glans och tsunamin
förvandlades till en stilla bris. Skönt! Thank god for youtube!!!!!
Hur kommer det sig att trots att man är fullt medveten om hur mycket oddsen talar emot en på tusen olika sätt så har man förmågan att stirra sig totalt blind på den lilla, lilla procentsatsen som eventuellt talar till ens fördel och att man bygger upp självförtoendet till den grad att man tar chansen. Att man gamblar med känslolivet som man har ägnat den senaste månaden eller månader på att bygga upp och stärka, den tanken finns inte! Inte heller ställer man sig frågan "är det värt det?"
Man chansar på att personen ger tillbaka det man söker. Lite bekräftelse på att han saknar en, tänker på en eller hur fin och speciell man är eller var i personens liv.
Hur ofta går det som man vill??? Den styrka och den självständighet som byggts upp raserar eller åtminstånde får sig en rejäl spricka. Inte ofta enligt min bistra uppfattning blir det enligt önskan men nog fan är man där igen och igen. När ska man lära sig? Kommer man någonsin att lära sig?
Det här ämnet är inte färdig analyserat.
Dax att göra sig redo för en kväll på stan.
Puss och kram
tisdag 27 januari 2009
Kort och bra dag
Idag har varit en bra dag. Mycket bättre än igår tom. Listning av dagen i korthet:
-Klockan ringde jag snoozade i 1h (minst)
-Åkte till jobbet och gjorde combospecial
-Beställde varor och garvade järnet åt en mycket udda medarbetare
-Jobbade golv i 4h och hann med en hel del flörtande:)
-Kollade mailen
-Ignorerade mailen
-Ringde Helena och uppdaterade henne i typ 2h
-Åkte hem
-Satte mig vid datorn
-Just det...jag köpte 493g godis innan jag lämnade Sickla Köpkvater...men det ska ju räcka hela veckan...troooooligt!
Inga direkta motgångar. Nice!
Puss
-Klockan ringde jag snoozade i 1h (minst)
-Åkte till jobbet och gjorde combospecial
-Beställde varor och garvade järnet åt en mycket udda medarbetare
-Jobbade golv i 4h och hann med en hel del flörtande:)
-Kollade mailen
-Ignorerade mailen
-Ringde Helena och uppdaterade henne i typ 2h
-Åkte hem
-Satte mig vid datorn
-Just det...jag köpte 493g godis innan jag lämnade Sickla Köpkvater...men det ska ju räcka hela veckan...troooooligt!
Inga direkta motgångar. Nice!
Puss
måndag 26 januari 2009
Molnet börjar klarna.
Idag har jag haft den ljusaste dagen sedan förra veckan. Det känns super skönt. När jag klev upp imorse ( efter över en timmes snoozande) så började jag förbereda mig mentalt på att allt skulle vara fuckup på restaurangen och att allt skulle gå fel men att mitt sura humör inte skulle förändra något till det bättre. Hur mycket jag än lackar ur på allt som är fel så rättar ju inte sakerna till sig automatiskt för det eller hur??!!
A kom förbi med sin lilla valp som han och hans tjej har införskaffat. Fy fan vad söt den var och jesus vad jag saknar att ha djur.
Jag får väl ta igen det när jag blir gammal.
Ska sova nu, puss på snudan
A kom förbi med sin lilla valp som han och hans tjej har införskaffat. Fy fan vad söt den var och jesus vad jag saknar att ha djur.
Jag får väl ta igen det när jag blir gammal.
Ska sova nu, puss på snudan
söndag 25 januari 2009
lördag 24 januari 2009
Det svarta molnet har belägrat mitt sinne.
Fy fan på helvete vilket dålig humör jag är på. Vilket jag förövrigt har varit på sedans typ i söndags!!??? Hur sur få man bli igentligen? Ni kan kalla mig Surfittan med stort S.
Jag har tagit ut min vrede på världen och min närmsta omgivning dom senaste dagarna. Det är så illa att tom min mamma ringde och sa att jag kanske behövde ligga lite!!!
Hur jävla långt har man låtigt det gå om ens mamma, som är en av dom mest pryda människorna jag känner (förrutom min syster)ringer och föreslår att jag behöver stock för att komma på bättre humör.
Jag har också skrikigt på mina medarbetare idag och frågat om dom fattar trögt!
Föredömligt Hanna! Verkligen.
Nu ska jag och Jenny gå ut och se om vi kan få stake...
Puss
Jag har tagit ut min vrede på världen och min närmsta omgivning dom senaste dagarna. Det är så illa att tom min mamma ringde och sa att jag kanske behövde ligga lite!!!
Hur jävla långt har man låtigt det gå om ens mamma, som är en av dom mest pryda människorna jag känner (förrutom min syster)ringer och föreslår att jag behöver stock för att komma på bättre humör.
Jag har också skrikigt på mina medarbetare idag och frågat om dom fattar trögt!
Föredömligt Hanna! Verkligen.
Nu ska jag och Jenny gå ut och se om vi kan få stake...
Puss
onsdag 21 januari 2009
Vad är det jag söker?
Jag har gått genom större delen av mitt liv och trott att jag vet vad jag söker i ett förhållande. Hur min partner ska vara, vilka egenskaper och erfarenheter jag föredrar. Jag har upptäckt nu att jag är ju helt ute och cycklar. Jag väljer killar som har mindre erfarenhet av i stort sett det mesta, än vad jag själv har. Varför? Är det för att jag vill känna mig som den starka och överlägnsna? Är det en makt grej? Är det för att jag inte vill känna mig i underläge oftare än nödvändigt?
Det är inte en medveten tanke. Jag blir ju uttråkad av dom. Dom undermedvetna tankarna är lite läskiga tycker jag. Dom har börjat ploppa upp lite nu och då och visa sitt rätta jag vilket i sin tur leder till en del funderingar, ifrågasättande och saker att hantera.
Samtidigt som tankarna på mäns livserfarenhet och historia och inte för att tala om deras eventuella "bagage" tilltalar min oerhört så skrämmer samma saker även skiten ur mig.
Om man träffar en kille som har barn (vilket förövrigt verkar vara omöjligt att undvika) så måste man leva med att alltid komma i andra hand. Skulle man då skaffa barn med honom så är det nytt för mig men inte för honom. Det blir inte den där gemensamma "första gången"-upplevelsen.
Ego jag: Det vill jag inte! Jag vill att vi ska vara först tillsammans.
Kloka jag: Moget Rut, moget!
Att ta saker för vad dom är, gilla läget och göra det bästa av det som är, är inte så jäkla lätt som det låter. Hur fasen gör man?
Let me know, please...
Det är inte en medveten tanke. Jag blir ju uttråkad av dom. Dom undermedvetna tankarna är lite läskiga tycker jag. Dom har börjat ploppa upp lite nu och då och visa sitt rätta jag vilket i sin tur leder till en del funderingar, ifrågasättande och saker att hantera.
Samtidigt som tankarna på mäns livserfarenhet och historia och inte för att tala om deras eventuella "bagage" tilltalar min oerhört så skrämmer samma saker även skiten ur mig.
Om man träffar en kille som har barn (vilket förövrigt verkar vara omöjligt att undvika) så måste man leva med att alltid komma i andra hand. Skulle man då skaffa barn med honom så är det nytt för mig men inte för honom. Det blir inte den där gemensamma "första gången"-upplevelsen.
Ego jag: Det vill jag inte! Jag vill att vi ska vara först tillsammans.
Kloka jag: Moget Rut, moget!
Att ta saker för vad dom är, gilla läget och göra det bästa av det som är, är inte så jäkla lätt som det låter. Hur fasen gör man?
Let me know, please...
söndag 11 januari 2009
Självupptagna människor.
Jag kan inte beskriva i ord hur fruktansvärt trött jag är på själupptagna, egocentriska och snorkiga människor. Kan man inte bannlysa dom från samhället? Vi kan förvara dom på ett och samma ställe på nordpolen eller nått´?
Vart påvägen gick det snett? Kan alla dessa människor bara försvinna ur min tillvaro tack! Kanske behövs dom för att jag ska kunna uppskatta dom som förtjänar att uppskattas, vad vet jag.
Om det är något som jag har lärt mig och förstått, framför allt nu under hösten, så är det hur viktigt det är att underhålla alla sina relationer, inte bara sina kärleksrelationer. Jag uppskattar alla mina vänner och min familj något oerhört. Jag nog inte kännt så tidigare men det är en känsla som jag tänker ta vara på.
Tack alla min älskade familj och mina vänner för att ni finns i mitt liv.
Kram
Vart påvägen gick det snett? Kan alla dessa människor bara försvinna ur min tillvaro tack! Kanske behövs dom för att jag ska kunna uppskatta dom som förtjänar att uppskattas, vad vet jag.
Om det är något som jag har lärt mig och förstått, framför allt nu under hösten, så är det hur viktigt det är att underhålla alla sina relationer, inte bara sina kärleksrelationer. Jag uppskattar alla mina vänner och min familj något oerhört. Jag nog inte kännt så tidigare men det är en känsla som jag tänker ta vara på.
Tack alla min älskade familj och mina vänner för att ni finns i mitt liv.
Kram
onsdag 7 januari 2009
Bearbetning...
Mina tankar om M är inte så höga just nu. Jag känner mig av någon anledning besviken på honom. Fast det är ju för att jag uppenbarligen fortfarande har förväntningar på honom och det borde jag verkligen inte ha. Lite konstigt kanske men det känns lite som om det är jag som har betett mig illa mot honom. Jag saknar honom bitvis men samtidigt vill jag bara skrika och slå på honom. Få honom att förstå men det måste jag bara acceptera att det kommer aldrig att hända. Hans bild av mig kommer förmodligen aldrig att ändras. Fruktansvärt frusterande känsla men tyvärr så måste jag nog sluta fred med den.
Han brydde sig inte nog till att ens höra av sig på min födelsedag, men då vet jag. Det retar mig dock lite mer än vad jag hade räknat med.
Senast jag var riktigt trasig var efter min "historia" med P.P. Det tog mig nästan 2 hela år innan jag kunde tänka på honom utan att få ont i magen eller få känslan av en kniv i hjärtat. Var han då mer speciell än någon annan? Inte alls, snarare tvärt om. Det var sättet jag valde att hantera mina känslor på som gjorde skillnaden. Varje gång som en tanke på honom dök upp i huvudet på mig så var jag sabbare än snabbast på att slå bort den. Inget bra sätt att bearbeta saker på. Snacka om att dryga ut plågan.
Den här gången (situationen något annorlunda men minst lika plågsam)så bestämde jag mig för att hantera allt tvärt om.
Jag valde att låta samtliga tankar och känslor flöda igenom huvudet.
Jag tänkte-Bring it on!!. Mycket effektivt! Han eller någon annan, som inte hör hemma i mina tankar eller hjärta, kommer inte att få stanna längre än nödvändigt fortsättningsvis. Det ger en skön känsla av styrka.
Jag rekommenderar metoden skarpt!
P.S. lägg inte ner för mycket tid på att försöka förstå hur den motsatta parten tänker, det kommer du förmodligen aldrig att göra och det är DIN dyrbara tid som du spiller D.S.
Han brydde sig inte nog till att ens höra av sig på min födelsedag, men då vet jag. Det retar mig dock lite mer än vad jag hade räknat med.
Senast jag var riktigt trasig var efter min "historia" med P.P. Det tog mig nästan 2 hela år innan jag kunde tänka på honom utan att få ont i magen eller få känslan av en kniv i hjärtat. Var han då mer speciell än någon annan? Inte alls, snarare tvärt om. Det var sättet jag valde att hantera mina känslor på som gjorde skillnaden. Varje gång som en tanke på honom dök upp i huvudet på mig så var jag sabbare än snabbast på att slå bort den. Inget bra sätt att bearbeta saker på. Snacka om att dryga ut plågan.
Den här gången (situationen något annorlunda men minst lika plågsam)så bestämde jag mig för att hantera allt tvärt om.
Jag valde att låta samtliga tankar och känslor flöda igenom huvudet.
Jag tänkte-Bring it on!!. Mycket effektivt! Han eller någon annan, som inte hör hemma i mina tankar eller hjärta, kommer inte att få stanna längre än nödvändigt fortsättningsvis. Det ger en skön känsla av styrka.
Jag rekommenderar metoden skarpt!
P.S. lägg inte ner för mycket tid på att försöka förstå hur den motsatta parten tänker, det kommer du förmodligen aldrig att göra och det är DIN dyrbara tid som du spiller D.S.
söndag 4 januari 2009
My first...
Jag har funderat mycket i dagarna. Människan som jag i stort sett har träffat och pratat med varje dag, sovit med natt efter natt, den person som jag berättade alla nyheter och händelser för först, kramats med, kännt mig trygg med, haft ett liv med helt enkelt, inte finns kvar. På en millisekund bara försvann han och allt tillhörande.
Jag ska inte måla upp en bild av att vi hade det bästa av det bästa tillsammans men något hade vi. Det vill jag gärna tro och hoppas på iaf. Tanken på att jag bara klamrade mig fast vid "oss" skulle vara av feghet för det okända, är jag inte helt mottaglig för just nu,(om jag någonsin blir det), men förmodligen så är/var jag precis som dom flesta...svensk.
Det finns en del kvar att reda ut...
Jag undrar hur många människor som just nu befinner sig i en vald en situation som dom med hela sin kropp och själ vet att det inte är där dom vill eller förtjänar att vara. Detta bara p.g.a. att tanken på att släppa taget och bege sig mot något ovisst är så mycket mer skrämmande och otänkbart än den bekanta "zon" som av någon anledning anses vara trygg (och därför gör den en lycklig) trots det faktum att vi inte vill eller ska vara i den. Vi väljer hellre att må dåligt och slösa den dyrbara tid vi har än att bara för en gång skull bara chansa.
"Man vet vad man har men inte vad man får". Så sant som det är tråkigt....
Personligen så ska jag låta min trygghetskänsla få smaka på utmaningar under 2009!
Puss & Kram
Jag ska inte måla upp en bild av att vi hade det bästa av det bästa tillsammans men något hade vi. Det vill jag gärna tro och hoppas på iaf. Tanken på att jag bara klamrade mig fast vid "oss" skulle vara av feghet för det okända, är jag inte helt mottaglig för just nu,(om jag någonsin blir det), men förmodligen så är/var jag precis som dom flesta...svensk.
Det finns en del kvar att reda ut...
Jag undrar hur många människor som just nu befinner sig i en vald en situation som dom med hela sin kropp och själ vet att det inte är där dom vill eller förtjänar att vara. Detta bara p.g.a. att tanken på att släppa taget och bege sig mot något ovisst är så mycket mer skrämmande och otänkbart än den bekanta "zon" som av någon anledning anses vara trygg (och därför gör den en lycklig) trots det faktum att vi inte vill eller ska vara i den. Vi väljer hellre att må dåligt och slösa den dyrbara tid vi har än att bara för en gång skull bara chansa.
"Man vet vad man har men inte vad man får". Så sant som det är tråkigt....
Personligen så ska jag låta min trygghetskänsla få smaka på utmaningar under 2009!
Puss & Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)