Att vakna på morgonen och se en ljus himmel känns obeskrivligt skönt. Allt blir lättare, jag blir gladare och saknaden bleknar något. Jag önskar fortfarande att vissa saker var annorlunda men det har jag ingen makt över men även önskningarna börjar så smått trubbas av. Man börjar förstå. Förstå att det förmodligen inte kommer att hända.
Det är dags för mig nu att vända blicken mot en annan riktning och föröka att komma ihåg att det som är meningen att jag ska få kommer korsa min väg när det är dags.
Jag har mycket att se fram emot den här månaden och jag ska följa mitt egna råd och inte låta min backspegel bli större än framrutan.
Nu är det dags att knalla iväg till mitt förhoppningsvis näst sista tandläkarbesök:D
Teeth out/Rut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar