Jag satt och funderade på mina humörsvängningar dagarna innan den kära lingonveckan och det är bara att konstatera att jag är en helt annan människa vid dessa tillfällen. En mycket sämre än mitt allra sämsta. Mitt sinne blir totalt svart och det känns även som att jag vill skada någon bara för att dom finns, korsar min väg eller faktiskt tar sig friheten att andas i min närvaro. Detta upplever jag som högst hälsosamma och fullt normala tankar....Om någon skulle utföra en psykologisk utvärdering av mig vid ett av dessa tillfällen så skulle jag förmodligen inte få bedömningen att jag var lämpad för att vara ute i allmänheten utan översyn.
Dessa underbara och oförutsägbara upplevelser är vad det kloka folket kallar för "Premenstruellt syndrom"
Alltså PMS. Jag har då googlat och wikipediat detta i hopp om att finna någon form av berättigande av mitt beteende och jag fann det här. Jag highlightar det som känns extra bra att få på papper:
"Premenstruellt syndrom, PMS, är ett samlingsbegrepp för olika typer av fysiska och/eller psykiska besvär under förstadiet till menstruationen och som i vissa fall kan utgöra ett handikapp. PMS-besvären är mest uttalade 3 – 10 dagar före mens men många kvinnor kan även ha uttalade besvär vid ägglossning. Det är ofta de psykiska symptomen som dominerar vid PMS. Stämningsläget förändras i riktning mot nedstämdhet och kvinnan blir känslomässigt instabil. Det gäller allt mellan "att känna sig olycklig" (vara dysforisk) till verklig depression. Däremellan ligger tendens att bli irriterad, intolerant, orolig, grälsjuk och aggressiv...."
Jag anser ju nu att det är min fulla rätt att bete mig som en inträngd vildråtta med blodsockerfall och knalla runt och med viljan att skada folk för att dom ens existerar. Jag kommer att hänvisa till wikipedia vid eventuella klagomål.
Gonatt på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar